Inga produkter i varukorgen.
Så digitaliserade Haninge sin masshantering – steg för steg
Återbruk Med QR-koder, tydliga rutiner och rätt kompetens har Haninge kommun fått full kontroll på sin masshantering. Resultatet är kortare transporter, minskat klimatavtryck och årliga besparingar på nära en miljon kronor.
Foto: Haninge kommun.
När mellanlagringsanläggningen Skäggsmo byggdes om 2025 var målet att göra masshanteringen både mer cirkulär och kostnadseffektiv. Långa transportsträckor och väntetider hade tidigare lett till stillestånd och onödiga utsläpp.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den nya anläggningen innebär att varje grävlag sparar i snitt sex timmar i veckan på transporter. Det gör att en insats som tidigare tog flera dagar nu kan utföras nästan en dag snabbare. Totalt har arbetet effektiviserats med omkring 15 procent.
Anläggningen hanterar cirka 6 000 ton massor varje år, varav ungefär hälften kan återanvändas. Det ger en årlig besparing på omkring 900 000 kronor – genom minskade inköp av nytt material och lägre kostnader för bortforsling.
Digital kontroll över varje lass
En viktig del av satsningen är det nya digitala journalföringssystemet. Varje gång en lastbil tippar eller lastar material scannas en QR-kod som registrerar materialtyp, vikt och ursprung.
– Vi får nu data på vad som kommer in och lämnar anläggningen, samt var det härstammar ifrån och vart det ska. Det underlättar spårbarheten enormt och gör årsrapporteringen till miljökontoret betydligt enklare, berättar Christopher Stjärnfeldt, miljöingenjör i Haninge kommun.
Han betonar att den tekniska lösningen måste kombineras med tydliga rutiner och engagerad personal.
– Vi har arbetat hårt med att förankra rutinerna hos personalen. Allra helst eftersom delar av anläggningen var i drift under ombyggnationen. Regelbundna driftmöten och tydlig dokumentation har varit helt avgörande, säger han.
Kompetens och tydliga rutiner avgörande
För att säkerställa rätt hantering har kommunen investerat i särskilda betongfack för olika typer av massor. Det minskar risken för sammanblandning och förenklar provtagningen.
– En av de största utmaningarna har varit att se till att personalen har rätt kompetens när det gäller provtagningar och bedömningar av materialet. Men vi ser att kunskapen ökar snabbt när rutinerna sitter, säger Christopher Stjärnfeldt.
Mätbar klimatnytta på sikt
I dag bygger klimatberäkningarna främst på uppskattningar av minskade transportsträckor. Men Haninge planerar att ta nästa steg.
– På sikt kommer vi att kunna jämföra transportmönstren före och efter ombyggnationen och omvandla det till koldioxidekvivalenter. Då får vi ett konkret underlag för hur mycket utsläppen faktiskt har minskat – och var vi kan förbättra ytterligare, säger han.
Renare miljö och ökad kontroll
Anläggningen är också förstärkt med slamavskiljare, sandfång och ett provtagningsprogram som säkerställer att inga skadliga ämnen släpps ut i naturen. All in- och utgående mängd registreras digitalt, vilket ger ökad spårbarhet och bättre rapportering.
– Vi har fått en mycket bättre överblick och kan snabbt agera om något avviker. Det är ett stort steg framåt, både för miljön och för verksamheten, säger Christopher Stjärnfeldt.
