Universitetssjukhuset i Örebro satsar på koldioxidkyla i storköket

– Vi visste att vi var tvungna att byta anläggning. Samtidigt ville vi göra ett val som håller över tid och inte riskerar att bli omodernt när nya lagkrav träder i kraft, säger Amanda Larsson, ansvarig projektledare för VVS i Region Örebro.

Regelverk och energi vägde tungt i teknikvalet

Inför investeringen genomfördes en förstudie tillsammans med extern konsult. I uppdraget ingick att ta fram förslag på ny kylanläggning och köldmedium, med tydliga krav från beställarsidan.

– Vi hade krav på att kunna återvinna så mycket energi som möjligt och att systemet skulle vara driftsäkert. Därför valde vi också att bygga anläggningen med två kylmaskiner, säger Amanda Larsson.

Med en åldrande anläggning och skärpta regler för syntetiska köldmedier i sikte blev valet av ett mer långsiktigt hållbart alternativ en central del av beslutsprocessen. Lösningen som föreslogs bedömdes passa sjukhusets behov – både tekniskt och ur ett framtidsperspektiv.

Driftstopp var aldrig ett alternativ

Att byta kylanläggning i ett sjukhuskök är dock långt ifrån ett standardprojekt. Köksverksamheten behövde vara i gång under hela byggtiden, samtidigt som installationen skedde i en så kallad hygienzon med strikta krav på arbetsmetoder och skydd.

– Köket var i drift under hela byggnationen. En förutsättning var att vi kunde bygga avskärmningar runt den så kallade mittenkärnan där nya rör och elkablar drogs, berättar Amanda Larsson.

En avgörande framgångsfaktor blev den täta samordningen mellan projektteam, entreprenörer och köksverksamheten. Varje vecka hölls gemensamma möten där kommande moment planerades i detalj.

– Inför varje ingrepp behövde köket ibland evakuera ett rum eller en gång. Det krävde dialog och framförhållning. Utan den samverkan vi hade hade det inte varit möjligt.

Den nya anläggningen byggdes parallellt med den befintliga, vilket bland annat innebar att belysning behövde flyttas och att ett av rummen fick byggas om utanför ordinarie arbetstid.

– Det var krävande, både för entreprenörer och kökspersonal, att arbeta så länge i en hygienzon. Men tack vare dialogen fungerade det bra, säger hon.

Redundans för en avbrottsfri verksamhet

Tidigare bestod kökets kylsystem av 17 mindre aggregat. Den nya lösningen bygger i stället på två större kylmaskiner som kopplas om var tredje månad för att säkerställa funktion och jämn belastning.

– När man går från många parallella aggregat till en större maskin förändras riskbilden. Därför var redundans helt avgörande för oss. Vi behövde veta att verksamheten kan fortsätta även om något händer, säger Amanda Larsson.

Utöver ökad driftssäkerhet möjliggör den nya anläggningen även värmeåtervinning. Spillvärmen används nu för uppvärmning av fastigheten och för produktion av varmvatten, vilket bidrar till en mer energieffektiv helhet.

– När vi ändå tog steget och bytte till ett mer hållbart system kändes det självklart att också ta tillvara energin på ett bättre sätt.

Säkerhetsfrågor kräver tid och eftertanke

Samtidigt betonar Region Örebro att teknikskiftet också inneburit nya frågeställningar – inte minst kring säkerhet i publika och arbetsintensiva miljöer.

– Mitt råd till andra är att tidigt utreda hur köldmediet ska hanteras i lokalerna, särskilt för att skydda tredje part. Det handlar om var larm behöver placeras och hur man kan minimera antalet larm, till exempel genom att leda eventuella läckage till kyl- och frysrum, säger Amanda Larsson.

Arbetet med att utreda säkerhetslösningar i allmänna ytor pågår fortfarande.

– Vi har behövt fundera mycket kring hur säkert det är när larm behöver finnas i så stor utsträckning – i varje rum, där kyl- och frysar står och där rör passerar. Det är en viktig lärdom att ta med sig redan från start i liknande projekt.