Uppblåsta återvinningsnivåer väcker oro: ”Svårt att följa utvecklingen”

Naturvårdsverkets statistik för återvinning av förpackningar 2024 visar rekordhöga nivåer: pappersförpackningar ser ut att nå 99 procent och glas 98 procent. Men bakom de imponerande siffrorna finns ingen motsvarande förändring i verkligheten.

I stället har myndigheten gått över till en ny beräkningsmodell där återvinningen räknas ut enbart från volymer som rapporteras in av producenter och insamlingssystem – så kallad bruttostatistik. Två centrala faktorer som tidigare ingick i beräkningarna faller bort: friåkare och förpackningar som hamnar i restavfallet.

Resultatet blir en statistik som ger ett sken av förbättring, samtidigt som viktiga delar av avfallsflödena inte längre syns.

”Svårare att se hur systemet utvecklas”

Konsekvensen är att statistikserien bryts. Årets siffror går inte att jämföra med tidigare år, vilket gör det svårt för kommuner, fastighetsägare och producenter att följa upp både mål och investeringar.

– Det blir svårt att se hur olika delar av systemet utvecklas. Hur ser flödena från hushåll respektive verksamheter ut, till exempel?, säger Axel Naver, hållbarhetsansvarig på Näringslivets Producentansvar, NPA.

Verkliga återvinningen betydligt lägre

Naturvårdsverket bedömer själva att den faktiska återvinningsnivån ligger betydligt närmare tidigare år än vad bruttostatistiken antyder:

• Pappersförpackningar: cirka 82 procent
• Glas: cirka 83 procent

Den stora differensen förklaras till stor del av friåkare – företag som sätter förpackningar på marknaden utan att rapportera dem eller betala för återvinningen. För plast beräknas friåkningen omfatta upp till 40 procent av marknaden, vilket innebär att en betydande del av systemets flöden saknas i underlagen.

Det här bör aktörer titta på i stället

För att undvika missvisande slutsatser råder NPA kommuner och fastighetsägare att använda de tabeller i Naturvårdsverkets rapport som fortfarande inkluderar bortfallet.

– Jag tycker att man ska titta på tabellen som visar uppräknad materialåtervinningsgrad. Där ser man effekten av friåkare och förpackningar som slängs i restavfallet. De siffrorna ligger också närmare de beräkningar som görs i vår egen rapport om återvinningsmålen, säger Axel Naver.

Det är också dessa siffror som bättre speglar Sveriges faktiska avstånd till EU:s mål till 2030.

Skärpt tillsyn – men låga sanktioner

Naturvårdsverket har från och med 2025 fått utökade resurser för tillsyn av producentansvar. Fler producenter ska kunna kontrolleras, och fler friåkare förväntas identifieras.

Men åtgärden riskerar att få begränsad effekt så länge sanktionsnivåerna är låga.

– Vi ser att sanktionsavgiften mot friåkare i Sverige, på 30 000 kronor, är för låg för att vara avskräckande. Sverige bör följa länder som Tyskland och Frankrike där avgiften är högre, säger Axel Naver.