Vid FN-mötet Cop16 i Rom har världens länder kommit överens om ett nytt globalt ramverk för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Efter utdragna förhandlingar, som sträckte sig in på småtimmarna natten till fredag, kunde parterna enas om en finansieringsplan som innebär att 200 miljarder dollar årligen mobiliseras för att skydda naturen.
Världens länder enade: ”Nu måste sektorn agera”
BIOLOGISK MÅNGFALD
Efter långa förhandlingar enades världens länder på Cop16 om en ny finansieringsmodell för biologisk mångfald. Uppgörelsen beskrivs som ett viktigt genombrott, men framgången hänger på ett brett internationellt stöd.
– Första steget är att lyfta frågan, förstå dess betydelse för fastighetssektorn och se hur vi kan bidra, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det nya avtalet innebär att minst 30 procent av världens land- och havsområden ska skyddas, samtidigt som skadade ekosystem ska återställas. Förhandlingarna hade tidigare kört fast vid Cop16-mötet i Colombia förra året, vilket ledde till att ett extra möte kallades in i Rom. Här var motståndet från bland annat Ryssland och Kina länge en bromskloss, men till slut lyckades länderna enas om en kompromiss.
– Det var en stor besvikelse när ingen överenskommelse nåddes i Cali, Colombia, i höstas. Därför är jag extra glad över att världens länder nu äntligen har enats i denna viktiga fråga, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen, till Hållbart Samhällsbyggande.
Överenskommelsen är ett steg i rätt riktning, men uppföljningen blir avgörande, säger Johanna Bjurskog. Hon understryker vikten av att konkreta åtgärder nu vidtas i enlighet med planen.
– Vi behöver sätta ett tydligare fokus på att både prata om och agera för biologisk mångfald inom fastighetssektorn. Hittills har denna fråga inte fått lika mycket uppmärksamhet som klimatfrågan, trots att båda är avgörande utmaningar. Klimatarbetet har redan präglats av färdplaner, mål och spetsprojekt som nu skalas upp – men när det gäller biologisk mångfald är vi inte lika långt framme, säger hon.
Johanna Bjurskog betonar att de främsta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är förändrad mark- och vattenanvändning samt överutnyttjande av naturresurser.
– Inom nyproduktion innebär det att vi tar mark i anspråk – och då blir det avgörande vilken mark vi väljer att exploatera. Här spelar kommunerna en central roll genom sina detaljplaner, men vi inom fastighetssektorn behöver också tänka till: Hur kan vi använda marken på bästa sätt? Hur kan vi ta vara på det som redan finns där?
Ett annat hot mot den biologiska mångfalden är invasiva arter, där fastighetsförvaltare spelar en avgörande roll, säger Johanna Bjurskog.
– Vi behöver både bekämpa och bevaka utvecklingen av invasiva arter samt göra medvetna val när vi planterar nytt, avslutar hon.
