Så kapade Skandiaporten utsläppen – utan att spräcka budgeten

– Vi satte tidigt ett gemensamt klimatmål: vi håller koll på vårt CO₂-avtryck och gör kloka val. Det blev vägledande i alla beslut genom projekteringen, säger projektledaren Jan Andersson.

Klimatkalkyl vägde in varje beslut

Projektet byggde upp en särskild utvärderingsmodell för att väga in pris, tid och klimatpåverkan vid val av tekniska lösningar och material. Modellen baserades på Trafikverkets öppna beräkningsmodell, där 2017 års utsläppsnivåer utgör referenspunkt.

– Modellen tydliggjorde vilka val som gav mest klimatnytta för pengarna. Ett avgörande exempel var att köpa spont och stålrör från valsverk som använde återvunnet stål. Eftersom projektet är mycket sponttungt blev effekten stor – runt 15 procent av den totala klimatbesparingen, säger Jan Andersson.

Utöver det ställdes krav i upphandlingen på bland annat cement med slagginblandning och HVO100 i alla maskiner. Men Jan Andersson menar att kraven i sig inte hade räckt. Det var kombinationen av tidiga mål, gemensam projektering med NCC och utvärderingsmodellen som gav resultat.

Störst klimatnytta per krona

Klimatsatsningarna ökade budgeten för kajförstärkningen med omkring en procent.

– En procent är mycket pengar i kronor räknat, men i relation till den klimatnytta vi fått är det små kostnader. Den stora lärdomen är att det inte behöver kosta mycket – om man gör kloka val och är transparent i sina utvärderingar, säger han.

Han pekar dock på att branschen behöver större systemskiften för att komma vidare: grönt stål, koldioxidneutral cementproduktion och elektrifierade transporter.

Smart tänk på platsen minskade utsläppen

Även om de största besparingarna uppnåddes genom inköp och projektering har yrkesarbetarnas idéer i produktionen bidragit.

– Det är alltid svårare att påverka klimatpåverkan när bygget väl är i gång. Men vi har ändå fått flera viktiga förslag från platsorganisationen: att fylla stålrörspålar med krossmaterial i stället för betong, att reducera tjockleken på grovbetong där det var möjligt, och att samordna gjutningar med andra aktörer för att minska transporterna. Dessutom mäter vi dieselåtgången i projektet för att undvika onödig tomgångskörning, säger Jan Andersson.

Projektet uppdaterar klimatkalkylen tre gånger per år för att följa utvecklingen och hålla motivationen uppe.

Modell för framtiden

För Göteborgs Hamn är erfarenheterna från Skandiaporten en plattform för framtida upphandlingar.

– Vi har fått en helt annan förståelse för hur våra byggprojekt påverkar utsläppen. Framöver kan vi sätta ännu tuffare krav. Vår förhoppning är att fler beställare, både offentliga och privata, ska våga använda samma modell. Trafikverkets beräkningsmodell är öppen för alla – det är bara att börja, säger han.