Inga produkter i varukorgen.
Här blir tusentals fönster råvara till nya
Återbruk
I Karlstad testas nu en cirkulär modell där 5 468 fönster återvinns i stället för att deponeras. Trots fungerande logistik är metoden fortfarande okänd för många aktörer.
– Det krävs lite mer yta, men inga betydande merkostnader, säger Jennifer Persson.
Foto: Peab.
När Brf Rud i Karlstad byter fönster i sin omfattande renovering har Peab valt att låta fönstren gå till materialåtervinning. Bågar och glas demonteras, sorteras och skickas vidare för att malas ned och bli råvara till nytt planglas. Arbetssättet innebär att stora mängder avfall ersätts av ett cirkulärt materialflöde.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På byggarbetsplatsen märks förändringen framför allt i logistiken. De gamla fönstren staplas på pallar för hämtning en till två gånger i veckan, vilket kräver mer yta än vid ett traditionellt fönsterbyte.
– För oss på bygget blir skillnaden att det krävs större yta att förvara fönsterbågarna på i väntan på att de blir hämtade. Det vi gör mer är att vi behöver ta bort alla handtag och spänna fast bågarna på pallarna. Men det blir ingen merkostnad för oss eftersom vi tar hjälp av de som kör teleportermaskinerna, säger Jennifer Persson, kommunikatör på Peab i Karlstad.
Inför transporten görs en kvalitetskontroll på glaset. Den extra arbetsinsatsen beskriver Peab som marginell i förhållande till projektets totala omfattning.
– Glasen behöver kontrolleras innan för att säkerställa att de håller rätt kvalité, vilket innebär en liten merkostnad som är försumbar i sammanhanget, säger hon.
Preliminär klimatnytta – slutlig siffra kommer 2027
Fönsterbytet pågår till våren 2027. Först då kan den slutliga klimatbesparingen beräknas, eftersom varje sändning behöver vägas in.
– När allt glas har samlats in kan vi göra en slutlig beräkning av hur mycket koldioxid som sparas. Tidigt i projektet gjorde jag en preliminär beräkning baserad på 6 000 fönster, vilket motsvarade ungefär 40 ton koldioxid. Med siffran 5 468 fönster landar uppskattningen på cirka 35 ton, men det är fortfarande en grov siffra, säger Jennifer Persson.
Utöver utsläppsminskningen innebär återvinningsmodellen att behovet av nytt råmaterial minskar. Det gäller inte minst sand, en central komponent i glasproduktion och en resurs som i flera länder redan är under tryck.
Låg kännedom bromsar utvecklingen
Trots att processen fungerar i praktiken upplever Peab att kunskapen om cirkulärt planglas är begränsad i branschen.
– Vi har märkt att det är mycket färre än vi trodde som känner till den här lösningen. Det behövs mer spridning av möjligheten, säger Jennifer Persson.
Upphandlingen avgörande
För att återvinning av fönsterglas ska kunna bli vanligt förekommande krävs tydliga beställarkrav, enligt Peab. I dag används glas med återvunnet innehåll främst i projekt med höga miljökrav – inte som standard.
– I nyproduktion är det kravet på fönster med återvunnet material som ska vara inskrivet i upphandlingen. Det gäller att sätta kravet på mer återvunnet material i alla byggnader och ha det som standard, säger Jennifer Persson.
Renoveringen i Brf Rud fortsätter under två år till. När projektet är avslutat väntas fullständiga data om glasflöden, klimatpåverkan och resursbesparing presenteras.
