Genomgång: Så vill partierna bygga hållbart

Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?

För oss socialdemokrater är målsättningen bra och trygga bostäder för alla. Det förutsätter en nationell och generell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några. Det handlar i grunden om tre övergripande uppgifter:

• att bygga fler och hållbara bostäder,

• att motverka den sociala segregationen och därigenom förbättra förutsättningarna för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor samt

• att göra det möjligt för ekonomiskt svaga grupper att lösa sitt bostadsbehov.

Staten behöver åter ta en aktiv roll. Det handlar om statliga byggkrediter, byggstimulanser, en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning och ett ökat ansvar för kommunerna att planera och bygga. Kostnaderna måste pressas genom effektivare processer, återbruk och energieffektivt byggande.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Det handlar om ett delat ansvar där vi anser att staten behöver ta en mer aktiv roll än idag. Vi har till exempel föreslagit att höja anslaget för klimatanpassningsåtgärder samt att se över förutsättningarna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering. Kommunerna har ett stort ansvar kopplat till att bland annat anpassa sina översikts- och detaljplaner för ett förändrat klimat. De enskilda fastighetsägarna har även de ett ansvar att klimatanpassa sina fastigheter.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Segregation är ett allvarligt problem. Den förstärker ojämlikhet och otrygghet. Lösningen är inte särlösningar utan blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer, minskad trångboddhet och ett ökat bostadsbyggande i hela landet. Bostadspolitiken måste ses som en del av samhällsbygget. Alla bostadsområden ska vara trygga. Trygghet skapas genom närvaro, stabilitet, förbättrade materiella förutsättningar och en fungerande vardag. Det handlar om långsiktiga fastighetsägare, välskötta bostäder, stark allmännytta, ekonomisk tillväxt, aktiv arbetsmarknadspolitik, förebyggande socialt arbete och god samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle. Trygga bostadsområden byggs över tid, inte med kortsiktiga lösningar.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten behöver ta ett större ansvar för den övergripande inriktningen av den fysiska planeringen, eftersom bostadsförsörjningen är avgörande för jobb, tillväxt, klimatomställning och social sammanhållning. En tydligare nationell styrning genom mål, ramar och uppföljning är nödvändig för att undvika att bostadsbristen fördjupas av splittrad och kortsiktig planering.

Samtidigt ska det kommunala självstyret värnas i genomförandet, men inte innebära en möjlighet att abdikera från bostadsförsörjningsansvaret. Staten bör därför koppla sitt ökade inflytande till krav och incitament som säkerställer att markpolitiken används för att bygga fler bostäder med blandade upplåtelseformer och rimliga boendekostnader.

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

Klimat- och miljömässig hållbarhet i bostadssektorn väger mycket tungt, eftersom bostäder och byggande har stor påverkan på både klimatutsläpp och resursanvändning. Klimatmålen kan inte vara ett tillägg vid sidan av bostadspolitiken, utan måste vara en integrerad del av hur vi planerar, bygger och renoverar. Samtidigt måste omställningen genomföras på ett socialt hållbart sätt. Nödvändiga kompromisser får inte innebära att boendekostnaderna skenar eller att människor trängs bort från sina hem, utan kräver statligt ansvar, långsiktiga spelregler och ekonomiska verktyg som gör klimatomställningen möjlig utan att undergräva bostadspolitikens sociala mål.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Vi anser att klimatdeklarationerna bör utvidgas för att uppfylla de krav som följer av EU:s regelverk och för att omfatta fler byggnadsdelar och processer. Samtidigt är det viktigt att regelverket utformas på ett sådant sätt så att den administrativa bördan för byggföretag och fastighetsägare begränsas. Vilka gränsvärden som sätts behöver tas fram av ansvariga expertmyndigheter såsom exempelvis Boverket.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Vi socialdemokrater vill se fler hyresrätter (inklusive kooperativa hyresrätter), bra bostäder för äldre, studentbostäder, klimatsmarta hus genom en ökad andel trähusbyggnation, bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Kommunerna bör därför kunna förfoga över ett konkret verktyg i detta arbete genom att ges rätt att i detaljplan ange upplåtelseform. I övrigt bör kraven så långt som möjligt harmoniseras nationellt samt på nordisk nivå, inte minst för att kunna åstadkomma ett effektivt industriellt byggande.

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Vi anser att lagstiftningen behöver ses över för att kunna styra mot ett mer hållbart byggande och ökat användande av återbrukat byggnadsmaterial. Återbrukade produkter används idag inte i någon större omfattning då marknaden är liten. En av de faktorer som bromsar handeln är att återbrukat byggmaterial oftare är dyrare än att köpa nytt och att det svårt att kvalitetssäkra återbrukat material.

Sverigedemokraternas civilpolitiske talesperson Mikael Eskilandersson

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?

Det finns många aspekter på hållbarhet, som behöver vägas mot varandra. Samhällsbyggnad handlar om att medborgarna ska ha en bra bostadssituation i framtiden. Då ska man vara försiktig med att skjuta in en massa krav som på ett orimligt sätt byråkratiserar och försvårar detta arbete.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

I någon mån är det en fråga som dessa aktörer äger gemensamt, men kommunerna har uttryckligen ett ansvar att exempelvis sköta avlopp och hantera riskerna för översvämningar. Sen har den som äger en fastighet ansvaret för att den hålls i gott skick, oavsett väderlek.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Segregationen motverkas i första hand genom en ansvarsfull migrationspolitik. Sedan ska politikens aktörer skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande, vilket sätter igång flyttkedjorna. Dysfunktionella områden bör på sikt avvecklas.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten ska sätta ramarna, sedan är det upp till kommunerna att arbeta inom dessa ramar.

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

I ett svenskt perspektiv är detta något av en ickefråga. Vi har generellt ett välutvecklat miljötänk i Sverige, det vill säga svenskt byggande är inte ett globalt problem. Med detta noterat ser vi positivt på att den svenska skogen kommer till användning som byggmaterial.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Nej. Syftet med nybyggnationer är att Sveriges befolkning ska kunna ha ett bra boende. Detta ska inte obstrueras med onödig byråkrati.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Staten ska, som noterats, sätta ramarna. Om invånarna i en viss kommun sedan röstar fram ett styre som på olika sätt vill försvåra för nybyggnation så ser vi det som en del av det kommunala självstyret.

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Nej. Det kan finnas ekonomiska skäl att återbruka material istället för att deponera och köpa nytt. Men återbrukets omfattning bör i första hand regleras av branschen.

Moderaternas gruppledare i civilutskottet David Josefsson

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?

Den mest hållbara byggnaden är den som inte behöver rivas. Moderaterna vill att det ska bli enklare att bygga om exempelvis kontor till bostäder och att regelverken för återbruk reformeras. Förenklade byggregler är en förutsättning för ett mer hållbart och varierat byggande.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Det är fastighetsägarna och kommunerna som har huvudansvaret för klimatanpassningen då de äger lejonparten av marken.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Utanförskap är ett stort problem. Vi lägger därför stort fokus på att både lyfta enskilda människor ur utanförskap genom egen försörjning och att höja utsatta områden såväl ur ett trygghetsperspektiv som ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Kommunernas planmonopol är en del av deras självstyre, så de har det övergripande ansvaret för själva planeringen och det mer handfasta arbetet. Staten ansvarar dock för regelverken som vi bygger efter. Så ett hållbart samhällsbyggande behöver omfatta alla nivåer.  

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

Genom att bättre nyttja det befintliga beståndet och uppmuntra att bygga av mer trä och andra förnybara material som binder koldioxid.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Nej. Det finns många hänsyn att ta vid nybyggnation och olika byggnader har olika möjligheter att byggas hållbart, vilket gör bindande gränsvärden trubbigt. Det vore bättre om vi ser över krångliga regelverk som gör det svårt att bygga klimatsmart.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Vi ska inte ha kommunala särkrav i byggandet, utan regelverket ska harmoniseras på nationell nivå. Särkrav gör det svårare för byggbolag att verka i hela landet, vilket driver upp byggkostnaderna.

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Nej. Regelverken för återbruk bör i stället förenklas och göras mer flexibelt så att det lönar sig att återbruka.

Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Andrea Andersson Tay

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?

Vänsterpartiet vill se en klimatdriven omställning av samhällsbyggandet och satsar stora offentliga resurser på hållbara bostäder, klimatsmart stadsplanering och energieffektiviseringar. I vår budgetmotion föreslår vi bl.a. omfattande investeringar i:

• Klimatsmarta och trygga boenden, inklusive stöd för klimatsmarta hyres- och studentbostäder samt klimatsmart stadsplanering.

• Riktat stöd för byggande av klimatsmarta flerbostadshus i trä.

• Specifikt stärka den allmännyttiga bostadsproduktionen som en del av en socialt hållbar bostadspolitik.

• Renoverings- och energieffektiviseringsstöd för befintliga hyresbostäder.

• Renoverings- och energieffektiviseringsstöd för befintliga hyresbostäder i form av ett omgjort grönt rotavdrag.

• Vi vill genomföra ett klimatinvesteringspaket på 700 miljarder de kommande 10 åren. 130 miljarder av dessa investeringar vill vi investera i bygg- och fastighetssektorn för klimatrenoveringar och förbättrad nybyggnation.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Klimatomställningen får inte bli en allt för stor börda för de enskilda hushållen.

Kostnaden måste delas men för Vänsterpartiet är det viktigt att staten tar sin del av ansvaret för klimatomställning och klimatanpassning, eftersom detta handlar om en nationell omställning. I vår budgetmotion föreslår vi kraftiga statliga investeringar i klimatsmart byggande och klimatanpassning. Vi vill även införa statligt investeringsstöd för VA, för att stödja investeringar i VA-system i kommunerna. Investeringsstödet ska vara på 50 procent samt statligt anställningsstöd för planerade åtgärder. Det skulle bygga Sverige starkt och hålla ned VA-avgifterna i kommunerna. 

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Kampen mot segregation börjar med bostäder. Allas rätt till ett tryggt, långsiktigt och ekonomiskt hållbart hem är grunden för all trygghet. Men resten av välfärdssystemet måste också fungera och arbetslösheten måste bekämpas. De parallellsamhällen som vuxit fram – med å ena sidan de skattefinansierade priviligierade bostadsägarna och å andra sidan bostadslöshet, fattigdom och segregation – är resultatet av politiska beslut och kan också bekämpas med sådana. Vänsterpartiet vill bland annat:

• Stärka statens roll i bostadsförsörjningen.

• Införa rättvisare finansiella förutsättningar mellan upplåtelseformerna.

• Omfördela de resurser som idag går till de ägda upplåtelseformerna – våga satsa miljarderna på de som står längst ifrån en egen bostad i stället för att ösa skattemiljarderna på dom som redan äger sin bostad.

• Stoppa omgående utförsäljningarna av kommunernas vassaste verktyg för en social bostadspolitik, de allmännyttiga bostäderna.

• Våga ta fighten mot EU – gör det åter möjligt att sänka, eller ta bort, vinstkravet på allmännyttiga bostadsbolag när så behövs.

• Arbeta in rätten till bostad i socialtjänstlagen och stoppa omedelbart genomförandet av att vräkningar som leder till hemlösa barn.

• Skapa trygghet i utsatta bostadsområden genom trygghetsvärdar, sociala insatsgrupper, satsningar på skolan och utjämning av de allt större inkomstskillnaderna.

• Reformera och stärk bostadsbidraget.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten måste vara huvudaktör i att finansiera och styra den övergripande hållbara samhällsomställningen, med stöd till klimatsmarta byggprojekt, energisystem och klimatinvesteringar med mera. Samtidigt ska kommunerna ha starka verktyg för planering och samhällsbyggande – till exempel genom möjligheter att reglera markanvändning, detaljplaner och krav på hållbarhet i upphandlingar. Vi vill öka statsbidragen för att begränsa kommunernas sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Vi föreslår i motsats till regeringen en utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och MSB i detta arbete.

Vi föreslår även kraftigt ökade årliga satsningar (7 miljarder per år) genom Klimatklivet för att stärka kommuners och privata aktörers investeringar för utsläppsminskningar genom statlig medfinansiering.

Vi motsätter oss även regeringens försvagning av strandskyddet. Extrema väderhändelser med fler översvämningar och ökade risker för ras innebär att strandnära boende och exploateringar bör hanteras långsiktigt hållbart. Ett starkt strandskydd gör oss därför bättre rustade när klimatet förändras.

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

Vänsterpartiet vill införa ett nytt statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt-och djurliv.

Vi vill förändra nuvarande ”blåa” rotavdrag till ett grönt ROT-avdrag. I ett nytt grönt rotavdrag prioriteras åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder samt att återanvändning av byggmaterial och hållbara produkter stimuleras. På så vis kan ett nytt grönt rotavdrag bidra till lägre energiförbrukning och en mer cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetssektorn.

Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Ja. Vi vill att det införs snarast. Vi har föreslagit att det införs reglering som ställer högre krav på att byggsektorn använder hållbara material, inklusive krav på återbrukade och återvunna material samt att det införs styrmedel som främjar byggnation i biobaserade material.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Vänsterpartiet vill att kommunerna ska kunna ställa högre klimat- och hållbarhetskrav i sina planprocesser, men det är viktigt att kombinerat med nationella ramverk och resurser.

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Ja. det är nödvändigt att det offentliga är i framkanten för att främja en cirkulär ekonomi. Men vi vill även att det införs en generell reglering för alla aktörer med ökade krav på återbrukade och återvunna material.

Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Alireza Akhondi

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?  

Centerpartiet vill dels se åtgärder för energieffektivisering och minskning av klimatpåverkan från bostäder och byggande. Vi ser också behov av att förena klimatdeklarationerna med bättre styrmedel för att lyckas med minskningar av utsläppen från bostäder och byggande. Vi tycker också att plan- och bygglagen bör anpassas för att ge ett större stöd när det kommer till att minska klimatpåverkan. 

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna? 

 Vår bedömning att man behöver dela på kostnaderna i viss utsträckning. Inom detaljplanelagt område blir det mer tydligt ett kommunalt ansvarsområde, samtidigt som det sannolikt finns behov av statliga insatser. I viss utsträckning har givetvis också fastighetsägarna ett ansvar. 

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken? 

Vi vill dels sprida goda exempel. Det finns platser där man på ett effektivt sätt arbetat för att motverka detta. Exempelvis genom att bygga också småhus och radhus i områden som tidigare dominerats av hyresrätter. Det möjliggör för fler att göra en bostadskarriär utan att behöva flytta från sitt bostadsområde. Samtidigt behövs tätt samarbete mellan föreningar, statliga myndigheter, bostadsbolag näringsliv med mera. Samtidigt är det viktigt att hitta fram till en modern social bostadspolitik som inte innebär att alla människor/hushåll med svag ekonomi inte hänvisas att bo på ett och samma ställe. Därför har vi bland annat förordat en bred bostadssocial utredning. 

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande? 

Vi tror att en sammanhållen politik med tydliga och långsiktiga styrmedel från statens sida är mycket viktigt för ett mer hållbart samhällsbyggande. För kommuner och regioner är det viktigt att inte glömma exempelvis planering av kollektivtrafik och mobilitet i samband med att man bygger nya stadsdelar. Den kommunala planeringen spelar en viktig roll för att nå klimatmålen samtidigt som staten måste stå för tydliga regelverk och i vissa fall förmodligen för vissa stöd för att kunna ta ett lokalt ansvar. 

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser? 

Exempelvis kan klimatkrav och klimatdeklarationer med tydligare och mer effektiva styrmedel vara viktiga. Det behövs exempelvis också åtgärder för ökat byggande i trä och att ta bort utsläppen från betongindustrin, exempelvis genom koldioxidlagring, och här behöver nog staten spela en roll. Givetvis behövs också gemensamma byggstandarder i hela landet, och helst i hela Norden samt också ökad harmonisering inom EU. 

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför? 

Ja, vi är beredda att se hur det kan göras. Vi har inget detaljerat förslag i nuläget, men avser återkomma. Vi har drivit den frågan att den typen av krav behöver tas fram över tid. Tyvärr sjönk tempot i det svenska arbetet med dessa frågor i och med att den nuvarande regeringen tillträdde och klimatfrågorna prioriterades ner i regeringsarbetet. 

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt? 

Både ja och nej. Det finns en risk för att kommunala särkrav leder till dyrare bostäder på ett sätt som inte skulle gynna bostadsmarknaden, samtidigt är det positivt med tydligare krav. 

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning? 

Centerpartiet vill ställa krav på cirkularitet i offentlig upphandling för att driva på omställningen till en cirkulär ekonomi vilket omfattar offentliga byggprojekt.  Det ska ske genom att införa ökande etappmål för andelen upphandlingar med skarpa krav på cirkularitet, återvunnet material och möjlighet till reparation. 

Liberalernas miljö- och landsbygdspolitiska talesperson Elin Nilsson

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod?

Under nästa mandatperiod prioriterar vi fler bostäder där de behövs, elektrifiering och bättre kollektivtrafik. Utanförskapsområden måste rustas med tryggare stadsmiljöer och lokal service. Klimatanpassning ska integreras så att städer står emot skyfall och värme. Samhällsbyggandet ska vara brottsförebyggande med genomtänkta offentliga miljöer och mötesplatser.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Kostnaden för klimatanpassning ska delas gemensamt. Staten ska ge ekonomiska incitament och förenkla regler för hållbart bygge. Kommunerna ansvarar för planering och lokala förutsättningar, från detaljplaner till avlopp. Fastighetsägarna ansvarar för sin byggnad och miljön runt omkring.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Vi vill motverka segregation genom att fler ska kunna äga sitt boende, särskilt för dem med lägre inkomster, eftersom ägande ger trygghet, frihet och lägre boendekostnader på lång sikt. Liberalerna vill ta bort politiska hinder för både ägda och hyrda bostäder och öka möjligheten till ägande i utsatta områden där hyresrätten dominerar, så att fler kan bo kvar även när inkomsterna stiger. Samtidigt måste områdena rustas med bättre stadsmiljöer, trygghetsskapande åtgärder och förbättrad lokal service.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten ska sätta tydliga ramar med lagar, regelverk och ekonomiska incitament som gör hållbart samhällsbyggande möjligt. Kommunerna har verktygen att förvandla visioner till verklighet genom detaljplaner och lokal planering. Politiken måste våga se bortom kortsiktiga vinster och ta ansvar för klimatanpassning, trygghet och långsiktig hållbarhet, så att framtidens samhällen blir starka, trygga och motståndskraftiga.

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

En av de viktigaste åtgärderna är att skapa förutsättningar för fossilfritt byggande och främja det cirkulära byggandet, samtidigt som regelverk ses över så att de inte hindrar hållbara lösningar. Genom att återanvända material och ge byggnader längre livslängd minskar vi utsläpp, sparar resurser och bygger ett hållbart samhälle för framtiden.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

 Liberalerna vill inte införa rättsligt bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader. Vi tror att omställningen till ett fossilfritt samhälle bäst drivs genom ekonomiska incitament, exempelvis utsläppsrätter och styrmedel som påverkar materialval och byggprocesser, så att innovation och effektivitet belönas samtidigt som klimatmålen nås.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Kommunerna bör ha viss frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav vid markanvisningar, samtidigt som lokala beslut inte får stå i konflikt med större samhällsintressen, som exempelvis Sveriges möjlighet att bygga ett starkt försvar. När det gäller detaljplaner bör klimathänsyn genomsyra processen samtidigt som det är viktigt att orimliga krav inte ställs på markägare eller byggherrar. De övergripande hållbarhetskraven bör harmoniseras på EU-nivå för att säkerställa enhetlighet och tydlighet i regelverken

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Vi vill att offentlig sektor går före och driver på för innovation och att skapa en fungerande marknad för återbruk och cirkulära byggflöden. Offentlig upphandling kan när den är rätt använd vara en hävstång som gör det lönsamt att återanvända byggprodukter i stor skala. Att införa generella procentkrav eller kvoter på återbrukat/återvunnet material i varje projekt kan samtidigt slå fel. Vi vill förenkla och förtydliga regelverk och standardtillämpning så att återbruk blir en normal affär. Man skulle till exempel kunna införa bonusmodeller för verifierat återbruk, i stället för rigida kvoter. Det premierar de företag som löser logistiken smart, bygger nya tjänster och pressar kostnaderna.

Kristdemokraternas miljö- och landsbygdspolitiske talesperson Kjell-Arne Ottosson

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod? 

Hållbarhet har tre dimensioner – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Alla tre är nödvändiga för att hållbarhet ska nås. Vi vill särskilt arbeta för att motverka segregationen, se fråga nedan. Den gröna omställningen ska inte hanteras genom mångåriga tillståndsprocesser som präglas av osäkerhet. Allmänintresset av samhällsekonomiska vinster måste också vara en rimlig sak att väga in i en tillståndsprövning. Länsstyrelserna bör därför få i uppgift att avgöra om, när och hur ett ärende ska hanteras i ett särskilt snabbspår.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Statens uppgift är att skapa förutsättningar för omställning genom tydligt regelverk och teknikneutral lagstiftning. Kostnader för klimatanpassning kommer behöva bäras av både stat, kommun och fastighetsägare, liksom att alla drar vinsten av en renare miljö och trevligare omgivningar. Pengar ifrån EU:s utsläppshandel kan vara ett smörjmedel för att få en socialt acceptabel profil på kostnadsfördelningen.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

För ökad integration och starkare skyddsnät behöver det vidtas åtgärder för att öka andelen sociala bostäder. I samband med en reform om friare hyressättning vill vi införa krav på att en andel av det bostadsbeståndet upplåts som sociala bostäder som ska förmedlas efter behov. Vi vill också utreda och genomföra lagändringar som möjliggör mer långtgående åtgärder för att komma till rätta med utmaningarna i våra utsatta områden, där Danmark sedan länge arbetat med insatser som går att dra lärdom av.

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten har det övergripande ansvaret och kommunerna har sitt planmonopol. Vi har inte förslag på ändringar därvidlag. Men vi konstaterar att det i vissa specifika fall kan vara nödvändigt att staten tar ett tydligt grepp om en kommun inte agerar utifrån landets bästa. Vi tänker då på planföreläggandet i Kiruna kommun.

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

Genom ökat återbruk, energieffektivisering och ökad användning av skogsrelaterade produkter.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Nej, vi arbetar hellre med utsläppshandeln som verktyg och vill prisa ut utsläppen genom den mekanismen.

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Vi tror inte på att kommunerna ska skapa sina egna modeller. Det vore ungefär lika olyckligt som att varje kommun bestämmer miljökrav på bilar. Det blir dyrt och ineffektivt. Staten ska sätta taket.

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Ja, det är en rimlig riktning att gå i, vi har dock ännu inte landat i exakt vilken nivå.

Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson Amanda Palmstierna

Vilka åtgärder inom hållbart samhällsbyggande kommer ni att prioritera under nästa mandatperiod? 

Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. Det behövs statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Det behövs också ordentliga investeringar i energieffektivisering, och i klimatanpassning av städer och tätorter. 

Det behövs ett statligt stöd för nya bostäder med särskilt fokus på rimliga hyror och bra klimatsmarta bostäder. Vi föreslår statliga byggkrediter för nyproduktion, men även för till- och ombyggnation från till exempel kontor till bostäder. Vi föreslår också statliga stöd till energieffektivisering, och stöd för renovering av bostadsbeståndet i politiskt eftersatta områden. 

För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Klimatdeklarationer är viktiga, och gränsvärden måste införas omgående, skärpas och utökas. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker behöver materialet tas till vara. 

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att bevara, stärka och öka andelen natur i urbana miljöer kan vi bidra till en ökad livskvalitet och hälsa samtidigt som vi bidrar till biologisk mångfald, klimatanpassning, god vattenkvalitet och naturrestaurering. Väl dimensionerade VA-anläggningar är en viktig förutsättning för klimatanpassning och det behöver utredas hur ett nationellt stöd till va-åtgärder kan utformas.

Vem ska bära kostnaden för klimatanpassning – staten, kommunerna eller fastighetsägarna?

Klimatanpassning är ett delat ansvar mellan staten, kommuner och fastighetsägare och Miljöpartiet anser att det behöver tas fram en nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå. Vi avsätter tre miljarder om året för storskaliga klimatanpassningsåtgärder. Under 2024 förlorade Länsstyrelserna den särskilda finansieringen för uppdraget om klimatanpassning, vilket har lett till att insatserna minskat avsevärt och till och med avvecklats.

Sveriges kommuner behöver kartlägga klimatrelaterade risker för människor och infrastruktur för att kunna prioritera var åtgärder behövs. Det handlar bland annat om förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader samt skydd mot översvämningar. För detta behövs både expertstöd och långsiktig finansiering. Miljöpartiet föreslår en långsiktig satsning på en miljard kronor per år för klimatanpassning av bebyggd miljö.

Hur vill ni motverka segregation genom bostadspolitiken?

Segregation är ett stort problem som behöver motverkas brett där bostadspolitiken är en del. Men det behövs åtgärder inom arbetsmarknad, utbildning, en närvarande offentlig sektor och ett nära samarbete med näringsliv och lokalsamhälle. Vi vill att det byggs blandat och varierat med möjligheten att flytta mellan olika boendeformer genom livets olika faser. 

Vi vill se ett renoveringsstöd för ekonomiskt utsatta områden som ska motverka höjda hyror och renovräkningar i områden med socioekonomiska utmaningar. Miljöpartietvill återinföra ett energieffektiviseringsstöd oavsett upplåtelseform. Staten ska betala 60 procent av kostnaden för effektiva åtgärder som genomförs för att minska energianvändningen. 

Vi vill främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystemtjänster i syfte att utveckla gröna, trygga och hälsosamma miljöer. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i tätbebyggda eller utsatta områden. För oss är det samtidigt viktigt att ge medborgarna större inflytande över vad som kan skapa trygghet i deras bostadsområden. 

För Miljöpartiet är det viktigt att människor ska känna sig trygga i sina hem och bostadsområden. Vi vill se trygghetspengar som fastighetsägare i brottsutsatta områden kan söka för trygghetshöjande insatser. Trygghet ska inte bekostas av redan ekonomiskt utsatta människor genom höjd hyra. 

Hur ser ert parti på statens respektive kommunernas roll i att styra mot ett mer hållbart samhällsbyggande?

Staten behöver ta ett större ansvar för bostadsförsörjning och bostadsbyggande genom finansiering av prisrimliga hyresrätter och genom att se till att det finns en stark och aktiv allmännytta. Hållbarhet och klimatanpassning ska vara en självklar del av samhällsplaneringen. Ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer behöver tydliggöras så att viktiga åtgärder får en stabil finansiering. 

Vi ser idag att allt fler aktörer inom byggsektorn går mot ett cirkulärt arbete kring sina fastigheter men det behövs ett mer strukturellt arbete även på nationell nivå. Vi vill göra det enklare och billigare att bygga med återbrukat material. 

Hur vill ni se till att byggnationer och stadsutveckling sker inom planetens gränser?

Vårt samhälle står inför omfattande utmaningar när det gäller att både minska klimatutsläppen och minimera vår resursförbrukning. En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del av denna omställning. Det behövs lagstiftning som styr mot ett mer resurseffektivt och cirkulärt byggande. Vi vill i första hand använda befintliga byggnader, och till exempel främja konvertering av kontorslokaler till bostäder. Det behöver dock göras utan att sänka kvaliteten på bostäderna, det är viktigt med bostäder som människor mår bra av. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker behöver materialet tas till vara. Det finns ett stort behov av att utveckla nya affärsmodeller för en cirkulär byggsektor. Det är också viktigt med en omfattande energieffektivisering, här behövs statliga stöd så att det inte går ut över boendekostnaden.

Med närhet till parker och grönområden blir vi friskare samtidigt som vi stärker den biologiska mångfalden. Alla kommuner ska planera in naturen i den fysiska miljön så att samhället kan främja grönska för livskvalitet, renare luft, minskat buller och skugga vid värmeböljor. Grön- och naturområden spelar en avgörande roll för att förhindra översvämningar i bebyggda områden.

Följdfråga: Är ni beredda att införa bindande gränsvärden för klimatutsläpp från byggnader över hela livscykeln? Om ja – när och på vilken nivå? Om nej – varför?

Ja, för att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker behöver materialet tas till vara. Klimatdeklarationer är viktiga, och gränsvärden måste införas omgående, skärpas och utökas för att ligga i linje med Parisavtalet. Boverkets mest ambitiösa förslag från deras dialoger (alternativ ett) kan tas som utgångspunkt. 

Klimatdeklarationerna ska omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten, renovering och förvaltning. Kostnaden för klimat och resurser för en rivning ska också belasta klimatdeklarationen för den nya byggnaden som uppförs på platsen. Genom att ställa klimatkrav på byggprocessen och att införa gränsvärden för klimatutsläppen för hela processen kommer ett ökat återbruk löna sig.  

Ska kommuner få större frihet att ställa klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag? Eller bör staten harmonisera kraven nationellt?

Ja, kommuner ska få större frihet att ställa egna klimat- och hållbarhetskrav i markanvisningar och detaljplaner än i dag. Vi vill att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas och även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att återanvända inte ska få slängas. Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan behöver införas snarast och detta kommer att fungera som en nationell lägstanivå. 

Är ni beredda att införa krav på återbruk av byggmaterial i offentliga byggprojekt? I vilken omfattning?

Det behövs ett nationellt mål för att öka andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds från rivning, renovering och nybyggnation. Samtidigt får inte ett sådant mål skapa incitament för ökad rivning för att uppnå mer återbrukat material i byggsektorn. För i grunden behövs även en betydligt striktare hållning till rivning generellt. Det första steget alltid är att underlätta för omvandling och renovering för att undvika rivningar. Idag finns ett stort överskott av möjligt återbrukat material men efterfrågan är låg. Ett nationellt mål om andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds behöver justeras över tid för att anpassas till det faktiska utbudet av möjliga material för återbruk. Återbruk kommer även drivas på genom ambitiösa gränsvärden för klimat. Vi vill att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas och även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att återanvända inte ska få slängas.