Så ökade Örebro återbruket 700 procent – här är greppen bakom lyftet

Materialet som kommer in hämtas framför allt från de kommunala fastighetsägarna, men även privata aktörer som Castellum och entreprenörer som Peab, We-Bygg och Eyra-gruppen har börjat jobba mer systematiskt med återbruk.

– Det är beställaren som sätter normen. När krav på återbruk kommer in i projekten händer det saker, säger Lars Nährström.

Lätt demonterat driver ökningen

Den största ökningen gäller material som är enkla att demontera och där efterfrågan redan är hög. Det handlar bland annat om:

• vitvaror
• diskbänkar och blandare
• innerdörrar
• moderna skåpstommar och bänkskivor
• sanitetsporslin
• element
• marksten, takpannor, entrépartier och metalldörrar

Allt detta säljer snabbt när det väl sorterats och bearbetats.

Samtidigt uteblir andra materialtyper.

– Vi får in alldeles för lite jungfruligt överskottsmaterial – virke, skivmaterial, rena byggvaror. Mycket hamnar i containrar trots att det är helt nytt, säger Lars Nährström.

Tre åtgärder som ger störst effekt

Örebro kommun har identifierat tre insatser som ger omedelbar effekt i flödena:

1. Mottagningscontainrar på återvinningscentraler
Redan nu placeras särskilda containrar ut där örebroare kan lämna material de tror har återbrukspotential. Materialet tas sedan om hand av byggreturen.

2. Hämtning av återbrukbart material vid grovavfall
Kommunens befintliga hämtningstjänst kompletteras med möjlighet att lämna just byggmaterial för återbruk.

3. Tydligare kommunikation och nya insamlingslösningar
Kommunens långsiktiga plan är att organisera framtida återvinningscentraler så att medborgaren först möter återbruk, därefter traditionell återvinning.

– Det ligger i kommunens ansvar att förebygga att avfall uppstår. Kommunikation är en avgörande del, säger han.

Styrning och digital inventering ger struktur

För att skala upp återbruket har de kommunala fastighetsbolagen etablerat två nivåer av styrning:

Exekutiv styrgrupp
Här ingår ledningsrepresentanter från fastighetsbolagen. De arbetar med finansiering, kravställning och hur återbruk ska in i anbudsförfrågningar.

Styrgrupp för återbruksutveckling
Denna grupp arbetar operativt med:

• återbruksinventering i verktyg som CCBuild och Palats
• tidig inventering – helst 5–8 år före en åtgärd
• publicering av inventerat material på marknadsplatser
• tydligare ramavtal och minskning av svinn i projekt

– Genom att inventera tidigt kan arkitekter rita in återbrukat material redan i planeringen, och entreprenörer kan inkludera demontering i anbuden. Det gör stor skillnad, säger Lars Nährström.

Lagring – den avgörande pusselbiten

En av de största utmaningarna är att demontering och byggstarter sällan sker samtidigt. Därför är lagring nödvändigt – både lång- och kortsiktigt.

– Det är sällan man hittar exakt det man söker just när man behöver det. Ska vi kunna skala upp återbruket behöver vi lagra mer material över tid, säger han.

Det gäller såväl trallvirke inför våren som fönster, dörrar och andra produkter som inte följer säsongernas byggstarter.

En enorm potential – och en påminnelse om vad som saknas

Örebro kommun genererar omkring 167 000 ton byggavfall per år. Efter analys ser byggreturen att cirka 42 000 ton har återbrukspotential – varav minst 15–18 000 ton bedöms vara ”lågt hängande frukter”.

– Lagstiftningen kräver att återbruk redovisas i bygglov, men i praktiken följs det inte upp. Där finns ett stort glapp, säger han.

”Vi ska vara en funktion som gör det enkelt att göra rätt”

Örebro byggretur startades för att fylla ett hål som marknaden själv inte kunde lösa: ett nav där återbruk kan bli konkret, mätbart och praktiskt genomförbart.

– Vår roll är att inspirera, möjliggöra och göra återbruk enkelt för både kommunala och privata aktörer. Vi har bara börjat, säger Lars Nährström.