Efter invigningen: Vad händer med miljöcertifieringen i verkligheten?

– Ofta när vi pratar Miljöbyggnad tänker vi på projekteringsfasen, ett styrmedel, kvalitet i projekteringen. Men certifieringsprocessen löper in i driftfasen, och då kallar vi den verifieringsfasen, säger hon.

Arbetet börjar ofta långt innan byggstart.

– Då är det extra viktigt för certifieringssystemet att säkerställa verifieringsfasen, alltså när byggnaden är färdig och är i drift.

Verifiering

När ett projekt har fått sin preliminära certifiering börjar nästa steg i processen: verifieringen.

I SGBC:s digitala portal registreras projektet och systemet markerar när verifieringen ska lämnas in – normalt inom tre år.

Tidsfristen kan justeras om inflytt sker senare.

– Det gör vi för att vi vill att det ska vara anpassat till verkligheten. De här tre åren är otroligt viktiga. För efter att man invigt byggnaden ska hyresgäster flytta in. Det är inte alltid den brukas på det sätt som man tänkte i projekteringsfasen. Då behöver byggnaderna tid på sig att injustera sig och nå målen innan verifieringen.

Efter verifieringen sker nästa uppföljning efter fem år. Då görs en återrapportering, där fastighetsägaren ska visa att byggnaden fortsatt uppfyller kraven.

En Miljöbyggnadscertifiering är dock inte permanent.

– Certifieringen är tidsbegränsad, en certifiering i Miljöbyggnad kan inte vara för evigt. Vi brukar säga att från godkänd verifiering löper certifieringen tio år, under förutsättning att man klarar återrapporteringen.

Därefter finns möjligheten att ansöka om omcertifiering. Det är i det sammanhanget som systemet Miljöbyggnad i drift kommer in.

Omcertifieringen kan påbörjas redan innan den tidigare certifieringen löper ut.

– Mycket av mitt arbete handlar om att skapa en helhet för certifierngssystemet och de olika varianterna. Om vi pratar om en byggnads livscykel, som kan vara upp till 100 år, och rimligheten i att ha en certifiering lika länge…det är en liten egen fundering jag har.

Betyget kan justeras

Verifiering kan få olika utfall. Om byggnadens faktiska prestanda i drift inte stämmer överens med beräkningarna kan certifieringen förändras – eller försvinna.

Amanda Axelsson berättar att vissa projekt av olika skäl väljer att inte genomföra verifieringen alls. Då låser sig projektet i SGBC:s portal och certifieringen blir ogiltig.

Ofta justeras betyget.

– Säg att man hade högsta betyg i det preliminära skedet och att byggnaden sedan inte presterar på den nivån. Då kommer man faktiskt få sänka sitt betyg.

I andra fall kan byggnaden prestera så pass svagt att den inte längre uppfyller minimikraven.

– Det kan hända att de som granskar detta rekommenderar ett avslag, att SGBC inter certifierar byggnaden.

Granskningen görs inte av SGBC:s egen personal, utan av externa experter.

– Det är en grupp människor – det är viktigt att säga i dag när man pratar mycket om AI – som har erfarenhet av Miljöbyggnad och spetskompetens inom de här områdena som Miljöbyggnad innefattar. De är utomstående, de jobbar inte hos oss.

Skillnader mellan projekterade värden och verklig drift är inte ovanliga.

– Jag skulle säga att det är relativt vanligt att vi höjer eller sänker betyg mellan preliminär certifiering och verifiering.

”Ibland måste man vidta åtgärder”

En indikator där förändringar ofta sker är energianvändning. En byggnad kan i praktiken användas på ett annat sätt än vad energiberäkningen utgick från – till exempel beroende på hur lokalerna nyttjas eller hur många människor som vistas där.

Enligt Amanda Axelsson sker hela certifieringsprocessen i SGBC:s portal.

– Vi har full förståelse för att det ibland inte riktigt blir som man tänkt sig, att man måste vidta åtgärder.

Om ett projekt behöver mer tid finns möjligheten att ansöka om uppskov.

– Då finns en möjlighet att kunden kan köpa mer tid i verifieringsfasen, alltså ett uppskov. Man kan köpa max två års uppskov, och om man inte klarar verifieringen, då kommer certifieringen falla.

Samtidigt menar Amanda Axelsson att ansvaret inte enbart ligger hos certifieringssystemet.

– Vi blir ju otroligt glada när vi ser projekt eller byggnader som strävar efter ett högt betyg, för vi tänker att man har höga ambitioner. Sedan hoppas vi ju såklart att det ska hålla i sig i verifieringsfasen. Vi vill ju ha så många högpresterande byggnader som möjligt och säkerställa kvalitet.

Men projekten själva måste också leverera underlag och följa upp sina resultat.

– Att de rapporterar in rätt information och att projektet går i mål.

För den som möter en Miljöbyggnadsplakett är det dock inte alltid självklart vad den faktiskt säger om byggnaden.

Blir det inte så att allmänheten kan ta certifieringen med en nypa salt om den fortfarande är preliminär?

– Det klart att det är svårt att utläsa bara genom att se plaketten, alltså hur byggnaden i fråga har presterat och exakt vilken fas i certifieringsprocessen den ligger. Nu är ju plaketten fysisk, men jag har också sett flera byggnader att man har den på entrédisplayen och det blir ju lite mer realtid. Men det är klart att det är svårt.

Praktikfall: Skellefteå

Hur ser det då ut i praktiken? Miljö & Utveckling har tagit tempen på ett par certifierade byggnader i Sverige för att kolla om de följt upp sin certifiering – och resultaten varierar.

I Skellefteå stod Sara Kulturhus klart 2021 och certifierades enligt Miljöbyggnad och fick betyget guld. Enligt fastighetsägaren Samhällsbyggnadsbolaget i Norden, SBB, har byggnaden följts upp i enlighet med certifieringssystemets krav.

”Certifieringen har verifierats”, skriver bolaget i ett mejl till Miljö & Utveckling och bifogar en fil med certifieringen för kulturhuset.

I praktiken är det upp till fastighetsägaren om en certifiering ska förnyas när giltighetstiden löper ut. Om ingen omcertifiering görs upphör certifieringen – även om byggnaden fortsätter användas.

Praktikfall: Ängelholm

Ett exempel finns i Ängelholm. Där ägs Villanskolan av det kommunala bolaget Ängelholmslokaler.

Byggnaden certifierades enligt Miljöbyggnad under projekteringen och verifierades även efter att den tagits i bruk.

”Vi har gjort beräkning och certifiering under projektering och efter 2 år”, skriver Ängelholmslokaler i ett mejlsvar till Miljö & Utveckling.

Men någon fortsatt certifiering planeras inte. Enligt bolaget beror beslutet på att byggnaden ska behållas långsiktigt.

”Hade vi tänkt oss att sälja byggnaden så hade det funnits ett mervärde att ha en oberoende certifiering som visar hur byggnaden mår. När vi nu planerar att behålla byggnaden långsiktigt räcker det för oss att följa byggnaden på samma sätt som övriga byggnader”, skriver de.

Praktikfall: Danderyd

Ett annat fall visar en annan typ av glapp mellan certifiering och uppföljning. Akutmottagningen vid Danderyds sjukhus i Stockholm invigdes hösten 2019 och certifierades enligt Miljöbyggnad Guld.

Men enligt fastighetsbolaget Locum, som förvaltar Region Stockholms vårdfastigheter, har ingen uppföljning gjorts efter certifieringen 2019.

”Vi har ej gjort någon ny certifiering/uppföljning”, skriver Locum i ett mejl till Miljö & Utveckling.

De tre exemplen visar olika utfall i samma system. I Skellefteå har byggnaden verifierats enligt certifieringens krav. I Ängelholm har verifiering genomförts, men någon fortsatt certifiering planeras inte. Vid Danderyds sjukhus uppger fastighetsägarsidan att någon uppföljning inte har gjorts efter certifieringen. Samtidigt har Miljöbyggnad utvecklats över tid – och det påverkar också hur uppföljningen ser ut.

Olika generationer

Miljöbyggnad finns i dag i flera olika generationer: 2.X, 3.X och 4.X.

Varje generation innehåller i sin tur olika versioner, till exempel 4.1 och 4.2.

Systemet har utvecklats i takt med att nya frågor blivit viktiga inom byggsektorn.

Enligt Amanda Axelsson har Miljöbyggnad funnits i över 15 år i olika former. När en ny generation utvecklas kan nya indikatorer läggas till, medan andra tas bort.

Den största skillnaden mellan generation 3 och generation 4 är att flera nya ämnesområden har införts, till exempel cirkularitet, biologisk mångfald, klimatrisk, klimatanpassning och klimatpåverkan.

– Någonting som är väldigt viktigt för oss på SGBC är att certifieringssystemet ska vara framåtlutande och att det ska bli en god kunskapsspridning ute i branschen. Den senaste är generation 4 som vi publicerade i slutet av 2022, men vi vet att det har hänt mycket på marknaden sedan dess. Men då vet vi att ett generation 4-projekt med säkerhet har jobbat med de här frågorna.

Att certifieringen förändras över tid innebär också att byggnader certifierade vid olika tidpunkter kan ha bedömts efter olika kriterier.

Blir det inte svårt för kunder och allmänhet att jämföra certifieringar från olika år?

– Visst är det så, och där har vi på SGBC ett väldigt stort ansvar när vi väljer att starta ett utvecklingsprojekt, i vilken omfattning, vilken typ av projekt vi startar. Vi har vissa idéer på hur vi skulle komma åt det. Men det är arbeten som ligger längre fram i tiden och som behöver tänkas igenom under lång tid innan de sjösätts.

En konkret skillnad mellan generationerna gäller uppföljningen.

I generation 2 fanns till exempel ingen återrapportering efter verifieringen.

Amanda Axelsson säger att det beror på att metodiken har utvecklats över tid.

– Där gäller samma sak: ett stort ansvar vilar på SGBC som behöver tänka på hur den här produkten kommer uppfattas av kunden? Är den enkel eller svår att förstå sig på?

Återrapportering infördes först i generation 3 och är i dag en del av certifieringsprocessen. 

”Vi vill att systemet ska vara framåtlutande”

Att Miljöbyggnad finns i flera generationer handlar enligt Amanda Axelsson om hur branschen utvecklas.

– Det korta svaret är att branschen utvecklas och behöver jobba med olika frågor. Generation 2 var väldigt fokuserad på tekniska installationer, men generation 4 innehåller andra ämnen som vi också behöver arbeta med, till exempel klimatrisk och klimatanpassning. Inför tidigare generationer var vi kanske inte redo att överhuvudtaget prata om de här frågorna. Men vi vill ju att systemet ska vara framåtlutande, något som är utöver det vanliga.

Miljöbyggnad är utformat för att följas upp även efter att byggnader tagits i bruk, genom verifiering och återrapportering. Samtidigt visar exemplen att det i praktiken kan se olika ut hur – och i vilken utsträckning – den uppföljningen genomförs.