Odlingslösning för framtidens täta stadsmiljöer – så gör du

I stället för jord får växterna sin näring direkt via vatten, där både näringsnivåer och pH-värden kan kontrolleras. Vattnet cirkulerar i systemet och återanvänds, vilket gör odlingen både resurseffektiv och lätt att styra.

Hydroponisk odling bygger på relativt enkel teknik, där växtbelysning och ett slutet vattensystem skapar kontrollerade odlingsförhållanden. Det gör att odlingen kan placeras i miljöer där traditionell odling inte är möjlig, som i källare eller andra utrymmen utan dagsljus.

Just möjligheten att odla inomhus lyfts fram som en central fördel, särskilt i stadsmiljöer.

– Där är ju mark en bristvara, generellt sett. Då är det här ett sätt att kunna ta odling upp på höjd, säger han. 

Genom att odla vertikalt kan fler odlingsnivåer staplas på varandra. Det innebär att en liten golvyta kan ge hög avkastning, samtidigt som odlingen kan integreras i befintliga byggnader.

– Man kan göra det i ganska små utrymmen men ändå få ganska mycket skörd, just eftersom man gör det på höjden. 

I praktiken kan odlingen placeras i utrymmen som tidigare haft andra funktioner.

– Man kan använda inomhusutrymmen. Alltså gamla, före detta undercentraler eller gamla mangelrum.

Ökat intresse från bostadsområden

Med hjälp av energieffektiv växtbelysning kan odlingen ske helt utan dagsljus, och systemens begränsade storlek gör att de kan installeras även i trånga utrymmen. Samtidigt är skötselbehovet lågt – ofta räcker det med kortare tillsyn någon eller några gånger i veckan.

I dag används hydroponisk odling främst i större kommersiella anläggningar eller av privatpersoner i hemmet. Samtidigt pekar utvecklingen mot ett ökat intresse för gemensamma lösningar i bostadsområden.

– Det här är ju ett sätt att få odlingslotter även hos de som inte har park, trädgård eller markyta till det, säger han. 

Förutom möjligheten att producera livsmedel lokalt lyfts sociala aspekter fram som en viktig drivkraft. I de bostadsrättsföreningar där odlingen redan införts har den blivit en naturlig mötesplats.

– Att odla är härligt. Folk gillar att odla. Men det ger också social samvaro. Man lär känna grannar, man lär sig samarbeta, säger Kalle Sjöstrand. 

Gemensam odling kan därmed bidra till att stärka relationer mellan boende, samtidigt som den ger ett konkret innehåll till gemensamma utrymmen. 

Så kommer du igång

För fastighetsägare och bostadsbolag som vill komma igång är tröskeln enligt Kalle Sjöstrand relativt låg. Det krävs i grunden tillgång till el för belysning och pump, samt närhet till vatten.

– Det är önskvärt med en golvbrunn eftersom det ändå finns vatten.

Färdiga lösningar finns på marknaden, men det går också att bygga upp enklare system stegvis utifrån behov och utrymme.

– Det är bara att hitta någon leverantör som har en färdig lösning och sätta igång.

Flexibilitet är en viktig faktor, särskilt i gemensamma miljöer där engagemanget kan variera över tid.

– Tänk på att ha flyttbara mindre moduler så man kan se till att alla som vill får vara med. Man kan skala upp och skala ner och flytta modulerna enkelt, till exempel om modulerna går på hjul, säger han. 

Samtidigt är det inte tekniken i sig som avgör om odlingen blir långsiktig, utan hur den används.

– Välj ett rum, samla dina grannar, börja odla.

Och för att stärka engagemanget rekommenderar han att göra odlingen till en social aktivitet för hela huset.

– Ha alltid skördefest – gör det till något socialt. Det är det viktigaste, avslutar han.