Inga produkter i varukorgen.
Här kan jäst bli nytt byggmaterial
Forskning Väggpaneler, rumsavdelare och ljusfiltrerande skärmar. Det är några av de första användningsområdena för det jästbaserade material som forskare på Chalmers har utvecklat. Men innan materialet kan ta plats i byggprojekt återstår frågor om bland annat brand, fukt och uppskalning.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tagit fram ett nytt biobaserat material av jäst, cellulosa och alger som kan 3D-printas till arkitektur- och inredningskomponenter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt forskningsledaren Malgorzata Zboinska, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, växte idén fram ur ett intresse för levande material och deras möjliga roll i framtidens byggande.
– Idén växte fram ur mitt långvariga intresse för hur levande material kan tillämpas inom arkitekturen. Samtidigt finns ett stort behov av förnybara och resurssnåla alternativ inom byggsektorn, och jag ville undersöka hur organiska material som jäst, cellulosa och alger kan användas tillsammans med digital tillverkning för att skapa nya typer av hållbara arkitekturkomponenter, säger hon.
I materialet används jästen inte för jäsning utan som biomassa. Enligt forskarna bidrar den till materialets volym, stadga och hållfasthet.
De första användningsområdena
Materialet är ännu inte aktuellt för bärande konstruktioner. I stället handlar de första tillämpningarna om lättare produkter inomhus.
– I ett första steg ser vi störst potential i lätta, tunna, icke bärande komponenter för invändigt bruk. Det kan till exempel handla om väggbeklädnader, rumsavdelare eller dagsljusfiltrerande skärmar. Dessa typer av komponenter drar nytta av materialets möjlighet att produceras i ark eller modulära paneler som kan anpassas individuellt i form, struktur, genomsynlighet och ytkaraktär genom 3D-printning, säger Malgorzata Zboinska.
Materialets egenskaper kan varieras genom förändringar i recept och design. Transparens, ytstruktur och färg kan anpassas beroende på användningsområde. Materialet är dessutom biologiskt nedbrytbart. Tillverkningen sker med tryckbaserad 3D-printning i rumstemperatur.
Forskarna bedömer att materialet kan minska användningen av fossilbaserade råvaror inom vissa produktgrupper, men hur stor miljönyttan blir är ännu inte klarlagt.
– Materialet är helt baserat på förnybara ingredienser och kan potentiellt bidra till minskad användning av fossilbaserade eller icke förnybara material inom vissa byggprodukter. Dessutom möjliggör 3D-printning en resurseffektiv tillverkning med minimalt spill. Den exakta miljönyttan behöver dock kvantifieras i framtida livscykelanalyser och när materialet utvecklas vidare mot större skala och praktisk användning, säger hon.
Forskargruppen har nyligen startat ett nytt projekt där både uppskalning och miljöprestanda ska analyseras.
Innan materialet kan användas i byggprojekt återstår flera tekniska och regulatoriska frågor.
– Innan materialet kan användas i byggprojekt finns flera viktiga frågor att utforska vidare, bland annat användarupplevelse, långtidshållfasthet, brandegenskaper, fuktpåverkan samt hur materialet kan uppfylla byggnormer och tillverkas i större skala, säger Malgorzata Zboinska.
