Inga produkter i varukorgen.
Helsingborgshem testar gränserna för återbruk – här är lärdomarna
återbruk Hur mycket går egentligen att återbruka när gamla bostadshus byggs om? I Helsingborg har ambitionen varit att ta vara på så mycket byggmaterial som möjligt. Men längs vägen har både tekniska hinder och oväntade kostnader tvingat fram nya lösningar.
I stadsdelen Drottninghög i Helsingborg pågår en omvandling av ett bostadsområde. Här bygger det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem om flerbostadshus från 1960-talet till radhus. Dessutom byggs helt nya radhus med återbrukat material från de gamla husen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Projektet genomförs tillsammans med Skanska. I ett av husen tas den översta av tre våningar bort, medan betongstommen behålls. På så sätt kan huset byggas om till radhus i två plan utan att rivas helt. Betongelementen från den översta våningen återbrukas i bottenplattan till nya radhus på andra sidan gatan.
Men från början ville Helsingborgshem gå ännu längre och använda hela betongelement som stomme även i de nya radhusen. För att undersöka möjligheterna till återbruk har Skanskas tekniska experter tagit prover och kontrollerat betongelementens kvalitet.
– Från början hade vi tänkt återbruka mer än vad som visade sig vara möjligt. Det blev helt enkelt för kostsamt och elementen var i för dåligt skick för att vi skulle kunna göra det vi ville, säger Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem.
Men det har också uppstått praktiska problem längs vägen.
– Den största utmaningen har varit logistiken. Vi trodde att det skulle vara en fördel att redan ha betongelementen på plats. Men det blev väldigt omständligt att hantera, rengöra och anpassa dem. Det drev upp kostnaderna och krävde mycket plats för förvaring.
Helsingborgshem och Skanska tog fram en arbetsmodell för hur betongelementen skulle kunna återbrukas som stomme i de nya radhusen. När arbetet hade kostnadsberäknats stod det klart att lösningen skulle bli för dyr i förhållande till klimatvinsten.
– Det är hela tiden en balansgång mellan kostnader och klimatpåverkan. Än så länge har jag nog inte sett något återbruk som blir billigare. Men när vi gick in i projektet ville vi verkligen testa hur långt vi kunde gå. När vi sedan insåg hur höga kostnaderna skulle bli var det inte längre försvarbart, och då fick vi backa.
I stället valde Helsingborgshem att bygga de nya radhusen med trästomme och använda de gamla betongelementen i bottenplattan.
Även andra material undersöks för återbruk. Helsingborgshem vill bland annat använda fasadtegel från de befintliga byggnaderna till ett miljö- och cykelhus. Men hur mycket tegel som kan återanvändas är ännu oklart, eftersom det kan vara svårt att få loss utan att det skadas.
För andra fastighetsägare och byggföretag som vill öka återbruket har Björn Ravemark ett råd:
– Det handlar om att verkligen sätta sig ner och gå igenom vilka möjligheter som finns och hitta rätt samarbetspartner. Det är svårt för en enskild byggherre, entreprenör eller konsult att ha hela bilden. Därför måste vi samarbeta, lära av varandra och ta vara på den kunskap som byggs upp.
