Inga produkter i varukorgen.
Nya metoder ska minska onödiga rivningar: ”Det handlar om ett perspektivskifte”
Hållbarhetsarbete Hur kan kommuner och fastighetsägare bli bättre på att använda de byggnader som redan finns? Ett nytt forskningscentrum får närmare 50 miljoner kronor för att utveckla metoder som ska göra det enklare att renovera, anpassa och bevara i stället för att riva och bygga nytt.
Bygg- och fastighetssektorn behöver bli bättre på att ta tillvara befintliga byggnader. Det är utgångspunkten för det nya forskningscentrumet Care, som får närmare 50 miljoner kronor från Formas. Göteborgs universitet och Malmö universitet leder satsningen, där forskare tillsammans med kommuner och fastighetsägare ska utveckla nya arbetssätt för ett mer hållbart samhällsbyggande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet och centrumledare för Care, ligger en stor del av utmaningen i hur byggsektorn arbetar i dag. Regelverk, utbildningar och teknikutveckling är fortfarande till stor del anpassade efter nyproduktion, trots att merparten av dagens byggnader kommer att finnas kvar under lång tid.
– Det är den obalansen vi vill förändra. Vi behöver utveckla både kunskap och arbetssätt som gör det möjligt att förlänga byggnaders livslängd, anpassa dem till nya behov och ta tillvara deras befintliga kvaliteter och resurser. Det handlar inte bara om att bevara, utan om att möjliggöra förändring på ett mer hållbart sätt, säger han.
Forskarna ska bland annat utveckla bättre beslutsunderlag inför renovering, ombyggnad och rivning.
– En särskilt viktig fråga är hur vi kan bli bättre på att undersöka och förstå den befintliga byggnaden som en strategisk resurs. Inför nybyggnation finns etablerade processer för att ta fram ritningar och andra bygghandlingar, men vi saknar i stor utsträckning motsvarande standardiserade kunskapsunderlag som beskriver en befintlig byggnads egenskaper, kvaliteter, värden och utvecklingsmöjligheter.
Forskningen ska bedrivas tillsammans med aktörer som förvaltar och använder byggnader. Bland deltagarna finns Malmö, Göteborg och Luleå kommun samt Alecta Fastigheter och Akademiska Hus.
Arbetet ska utgå från verkliga fastighetsbestånd och omställningsprojekt. Forskarna ska bland annat undersöka hur befintliga lokaler kan omvandlas till bostäder, hur tomma byggnader kan få nya användningsområden och hur bostadsområden kan anpassas till förändrade behov.
En annan del handlar om att involvera hyresgäster och andra som använder byggnaderna i besluten om hur de ska utvecklas.
– Lika viktigt är det sociala perspektivet. Vi vill därför utveckla arbetssätt där hyresgäster, brukare och lokala gemenskaper blir mer delaktiga i hur den byggda miljön tas om hand och utvecklas. Deras erfarenheter och kunskap är viktiga resurser i omställningen.
Ska påverka hur byggsektorn fattar beslut
Care samlar totalt 15 samverkande parter och finansieras under fyra år med start i februari 2027. Ambitionen är att forskningsresultaten ska kunna användas även utanför de projekt som ingår i centrumet.
– Mer konkret vill vi utveckla kunskap, metoder och beslutsunderlag som kan användas i fastighetsförvaltning, renovering och ombyggnad. Det handlar både om att bättre förstå och ta tillvara byggnaders befintliga resurser och om att skapa större utrymme för människors delaktighet i förändringsprocesser. Men för att åstadkomma verklig förändring behöver kunskapen också påverka hur vi upphandlar, organiserar, utbildar och fattar beslut inom samhällsbyggandet.
Gunnar Almevik hoppas att det på sikt ska märkas i hur byggnader används och förvaltas.
– På längre sikt hoppas vi att detta ska leda till färre onödiga rivningar, mindre avfall och resursförbrukning, längre livslängd för våra byggnader och miljöer som bättre kan anpassas till människors och samhällets förändrade behov.
Det handlar också om att ändra synen på vad som redan är byggt.
– I grunden handlar det om ett perspektivskifte. Framtidens byggda miljöer finns till stor del redan omkring oss. Utmaningen är att utveckla vår gemensamma förmåga att använda dem väl, förändra dem klokt och ta hand om dem över tid.
