Akademiska hus sätter nya klimatmål – vill gå i bräschen

– Fastighetsbolag har satt klimatneutralitetsmål under en längre tid, men det har varit svårt att förstå vad dessa mål egentligen innebär och hur mycket utsläpp som måste minskas. Nu har vi en gemensam definition i nettonoll, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus, till Hållbart Samhällsbyggande.

Akademiska Hus har tidigare satt som mål att minska sina växthusgasutsläpp med 85 procent till 2035. Nu höjer bolaget ambitionen och siktar på en 90-procentig minskning av utsläppen, där de återstående tio procenten ska neutraliseras genom negativa utsläpp. Målet är att uppnå detta senast 2040, tidigare än något annat svenskt fastighetsbolag.

Målen följer SBTi:s Corporate Net-Zero Standard, ett ramverk grundat på klimatvetenskap för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

– Sveriges klimatmål är att nå nettonoll senast 2045, och vi har anpassat oss efter det, genom att fokusera på nettonoll snarare än en vagare definition som klimatneutralitet, säger Erik Florman.

Ambitionen har inte varit att sätta de tuffaste klimatmålen, säger han. I stället har målet utformats utifrån vad bolaget tror att de kan uppnå – och lite till för att utmanas.

– Eftersom de sista procenten är svåra att uppnå känns 2040 som en både ambitiös och realistisk tidpunkt. Utsläppsmålen omfattar hela värdekedjan, alltså scope 1-3, säger han.

Klimatbudget som styrmodell

För att nå nettonoll i hela värdekedjan har Akademiska Hus satt upp konkreta åtgärder och delmål för att minska sina utsläpp, där klimatbudgeten är ett centralt styrmedel. Sedan basåret 2019 har bolaget minskat sina utsläpp med cirka 50 procent, tack vare energieffektiviseringar samt satsningar på fossilfri energi. Att minska nybyggnation och satsa på befintliga byggnader har också bidragit till minskningen.

– Vi har satt upp olika reduktionsmål med ett delmål var femte år: 40 procent till 2025, 65 procent till 2030, 85 procent till 2035 och 90 procent till 2040. Dessutom har vi utvecklat en klimatbudget som en styrmodell baserat på dessa utsläppsreduktionsnivåer. Den kartlägger hur mycket utsläpp vi ska ha, uppdelat på byggnation, fastighetsdrift och övriga utsläpp, samt innehåller en prognosfunktion som gör att vi kan förutse våra utsläpp de kommande åren, säger Erik Florman.

Vad innebär det att nu få klimatmålen verifierade?

– Det betyder mycket. Våra klimatmål får trovärdighet eftersom de är i linje med vetenskapen och Parisavtalet, vilket är avgörande för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, säger han.

Tydliga utmaningar

Samtidigt betonar Erik Florman att det är en lång väg kvar till målet och att resan dit kommer att kräva hårt arbete på många områden, bland annat när det gäller den cirkulära omställningen.

– Vi ska minska nybyggnationen och i stället fokusera på att använda våra befintliga byggnader än mer. Affärsmodellen att nyttja det som redan finns fungerar, men själva omställningen till cirkulära materialflöden är en stor utmaning för hela branschen och våra leverantörer, säger han.

Erik Florman menar att även tillgången till material med låg klimatpåverkan, både biobaserade och med högre andel återvunnet innehåll, måste förbättras.

– Vi kommer inte kunna återbruka i all evighet; vi kommer fortfarande behöva nya material för att anpassa byggnader och verksamheter efter nya behov. Här finns ett gap när det gäller den tekniska utvecklingen, säger Erik Florman och fortsätter:

– När det gäller energi är dagens fjärrvärme problematisk, eftersom den har höga utsläpp och bränner plast. Här behövs också en omställning. Vi måste också fokusera på att stötta tekniklösningar för negativa utsläpp, som Bio-CCS för fjärrvärme, och andra metoder för vår egen mark. Vi har mycket mark och kan använda biokol och liknande för att binda kol i jorden. Det finns många spännande utmaningar att ta tag i, avslutar han.