7 trender inom hållbart samhällsbyggande

Amanda Tevell, vice vd och hållbarhetschef på Hifab, anser att branschen har tagit nästa steg i omställningen där teori nu blir praktik. I en intervju med Hållbart Samhällsbyggande delar hon sina insikter om sju framträdande trender.

1. Branschen påbörjar förberedelser för dyrare effekt.

– Det händer mycket inom energiområdet just nu. En av de största förändringarna är att avräkningsperioden för el, från och med första kvartalet 2025, kortas från 60 till 15 minuter. Detta innebär att energibolag får nya möjligheter att ta betalt för effekt av sina kunder. Jag tror att detta kan leda till högre energikostnader framöver, säger hon.

Under de senaste 20 åren har den genomsnittliga nätavgiften ökat med 108 procent, jämfört med en ökning på 49 procent i konsumentprisindex under samma period. Ökningstakten är hög, och lokala skillnader är påtagliga. Till exempel har elnätspriserna i Skövde stigit med 89 procent på fem år, medan de i Vansbro har minskat med 25 procent.

– Samtidigt ser jag potential för fastighetsbolag med nätanslutningar eller andra energitillgångar att dra nytta av den förändrade effektmarknaden. Genom att bidra till att balansera energibehovet kan dessa aktörer skapa affärsmöjligheter, särskilt i samspel med branscher som har ett mer omedelbart energibehov, säger Amanda Tevell.

2. CSRD-rapporteringen synar den faktiska hållbarhetsförflyttningen.

– Obligatorisk hållbarhetsredovisning är på väg med full kraft och innebär en omfattande uppgift, med många datapunkter som måste rapporteras. Tidigare har företag haft stor frihet att utforma sina hållbarhetsrapporter och välja vilka datapunkter de vill lyfta fram.

En strategisk fråga att ta sikte på är hur man som bolag vill prestera i ett landskap där branschen i mångt och mycket kommer att rapportera på samma datapunkter, menar hon. Kommer den tidigare storyn kring hållbarhet fortfarande hålla när CSRD sätter formatet?

– Nu när alla ska rapportera på samma datapunkter uppstår frågan hur företagens prestationer står sig i förhållande till den hållbarhetskommunikation de hittills har förmedlat. Kommer den att hålla när redovisningen blir mer datadriven, transparent och jämförbar? Det blir spännande att följa utvecklingen, säger hon

3. Ännu ingen koncensus kring kontorets nya roll

Det finns många rapporter om kontorsmarknaden, men någon tydlig enighet verkar saknas.

– Vad som motiverar medarbetare att återvända till kontoren och hur många dagar i veckan de väljer att arbeta hemifrån varierar stort mellan individer, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. En tydlig trend är att kundbehoven blir alltmer diversifierade: vissa prioriterar låga kostnader, medan andra har höga krav på hållbarhet. Vi ser en framväxt av alltmer nischade behov hos hyresgäster, vilket gör det svårt att generalisera, säger Amanda Tevell.

4. Förvaltningsorganisationer utvecklar nya arbetssätt för digital teknik

Den globala proptech-marknaden förväntas växa kraftigt, med en ökning på 240 procent fram till 2030. Samtidigt har de flesta stora fastighetsbolag redan en digitaliseringschef eller -ansvarig som arbetar med dessa frågor.

– Det finns en enorm potential att använda fastighetsteknik för att skapa hållbarhetsvärden. Det kan handla om allt från energieffektivisering till att minska behovet av biltransporter i fastighetsförvaltningen, vilket kan spara stora mängder utsläpp. För att lyckas krävs dock ett nära samarbete mellan förvaltningen och de centrala funktionerna, säger hon.

Vidare säger hon att det inte längre går att lägga allt hållbarhetsarbete på en enskild hållbarhetschef. Samma sak gäller för den digitala tekniken.

– Det krävs ett bredare samspel för att driva utvecklingen framåt.

5. Nya strategier för cirkulär masshantering.

– Den här trenden är en av mina favoriter och fortfarande relativt okänd. Om cirkulär hantering av schaktmassor skulle lyckas skalas upp, finns potentialen att minska EU:s klimatutsläpp med 1 procent. Det kan jämföras med flygindustrin, som står för drygt 3 procent av EU:s utsläpp. Det är alltså en åtgärd av samma storlek som stora industriella omställningar, säger Amanda Tevell.

– I grunden handlar det om att flytta sten. I princip alla byggprojekt hanterar markarbeten – antingen genom att gräva ut eller fylla igen. Här finns många spännande lösningar som kan göra stor skillnad för både klimatet och byggsektorn.

6. Systematisk arbetslivskriminalitet i branschen kräver ytterligare åtgärder.

Arbetslivskriminalitet är ett omfattande problem i hela byggbranschen. Flera initiativ har dock tagits för att motverka detta.

– Under 2024 har exempelvis ett nytt samarbete mellan storbanker lanserats, där företag nu måste redovisa hur de arbetar med dessa frågor innan de kan få lån. Dessutom bidrar CSRD till ökad transparens i värdekedjan. Trots dessa insatser krävs mer, och branschen behöver bli bättre på att ta initiativ och våga investera i lösningar, säger hon.

År 2020 uppskattades de totala lönekostnaderna i byggsektorn till 312 miljarder kronor, varav svarta arbetsinkomster stod för över 18 miljarder kronor.

– Detta visar på problemets omfattning och betydelse för branschen.

7. Säkerhetsläget ställer krav på nya förmågor

– Säkerhetsfrågan har blivit allt viktigare, särskilt efter Sveriges inträde i Nato. Under året har flera myndigheter publicerat riktlinjer, guider och skrivelser med en tydlig uppmaning till samhällsbyggnadsbranschen att bli en del av totalförsvaret, säger hon.

– Många behöver nu fråga sig: vad innebär detta för vår verksamhet? Tidigare har skyddsrum varit en central fråga, men fokus breddas nu till stadsplanering och hur vi kan minska risken för terrorattentat – samtidigt som vi bygger öppna och inkluderande samhällen.

– Det uppstår många målkonflikter, men dessa är frågor vi måste ta på allvar. Myndigheterna spelar en central roll i samhällsbyggnaden och är samtidigt mer utsatta. Många arbetar nu med att stärka resiliens och beredskap genom att återföra olika funktioner till den egna organisationen, avslutar Amanda Tevell.