Juvelen och Magasin X är redan på plats. Nu står även Vasakronans tredje fastighet i Södra City i Uppsala – Lumi – klar för inflyttning. I kontorsfastigheten, som uppfördes på 1970-talet, har ambitionen varit att tänja på gränserna för vad som är möjligt att åstadkomma genom återbruk.
Vasakronans 70-talkomplex ger lektion i återbruk
Återbruk
Nyligen invigdes kontorsfastigheten Lumi i Uppsala – ett projekt som beskrivs som Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt. Bland annat har 110 ton gipsskivor, 600 dörrar och 80 procent av den ursprungliga betongstommen fått nytt liv och användning.
– Utmaningen ligger i att hålla överblick över helheten, säger Anders Tväråna, ansvarig arkitekt på White, till Hållbart Samhällsbyggande.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Genom att återanvända material har Lumi ungefär hälften så stor koldioxid-belastning som ett nybyggt trähus. Om man även räknar med besparingen från att undvika rivning blir skillnaden ännu större.
Mycket av besparingen kommer från att 80 procent av betongstommen har byggts på och renoverats.
– I Lumi har vi visat att det går att skapa vacker och genomtänkt arkitektur med återbrukade material och attraktiva lokaler som lever upp till moderna krav trots de begränsningar som fanns i den befintliga stommen, säger Anders Tväråna, ansvarig arkitekt på White.
Byggnaden på Dragarbrunnsgatan 75, med en yta på 15 500 kvadratmeter LOA, har 40 procent av sina ytor nyutvecklade. De tre översta våningsplanen hyrs av Försäkringskassan, som tar upp 6 700 kvadratmeter. Dessa våningar är byggda med lättbetong från rivna hus, vilket minskar vikten och ökar hållbarheten.
Samtidigt har allt som är praktiskt genomförbart återanvänts, såsom gipsskivor, tegel, dörrar, radiatorer och elboxar. Till skillnad från andra liknande projekt ska inte estetiken av återbruk vara påtaglig; i stället ska resultatet upplevas som nybyggt.
Det återbrukade materialet kommer huvudsakligen från den tidigare byggnaden, och under projektet har nya lösningar och metoder testats för att öka återbruket. Till exempel har 110 ton gipsskivor återanvänts, och plåt från taket har använts som beklädnad på hisstornet i ljusgården.
För att genomföra återbruket i den omfattning som Lumi inneburit har projektets arbetssätt och digitala verktyg varit viktiga, säger Anders Tväråna.
– Vi har arbetat med en mycket detaljerad BIM-modell för att noggrant följa de återbrukade produkterna genom våra databaser. Även mindre återbruksprojekt kan snabbt bli komplexa, men då kan man ofta klara sig med kortare listor, säger Anders Tväråna och fortsätter:
– I det här projektet har vi dock hanterat över 600 dörrar, som i olika skeden skickats till snickeri, måleri, lager och montering. För att hålla ordning på dem och deras specifikationer har vi behövt ett mer omfattande, databaserat system.
På vilket sätt förändras svårighetsgraden av återbruk när det genomförs i stor skala?
– Det blir delvis enklare att spåra varje enskild enhet, vilket ger skalfördelar. Utmaningen ligger i att hålla överblick över helheten, särskilt eftersom produkterna skiljer sig mycket åt. Golvmattorna, till exempel, kommer i en mängd olika färger, men vi har strävat efter en enhetlig slutlösning. Andra produkter, som gipsskivor och undertak, är enklare att hantera då de oftast är likartade – och om de är återbrukade eller inte syns ingen skillnad, avslutar Anders Tväråna.
Fakta
Lumi i siffror:
3 700 ton lägre CO2 belastning än ett nybyggt hus i trä
80% av betongstommen återbrukas
70% av alla dörrar är återbrukade
99% av invändiga glaspartier i kontorsdelen är återbrukade
95% av kaffestationerna är återbrukade
33% av gipsväggarna är återbrukade
86% av radiatorerna på yttervägg är återbrukade
100% av elboxarna i fasad är återbrukade
50% av undertaket är återbrukat
40% av textilmattorna är återbrukade
70% av toaletterna är återbrukade
70% av aluminiumplåten är återbrukad
Källa: White.