Återhus – ett projekt där man ska bygga hus av hus

CIRKULARITET I ett nytt innovationsprojekt har flera större aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen börjat titta på hur man kan återbruka lite tyngre byggnadsdelar, som stål och betong. Om de lyckas hitta metoder som kan skalas upp finns stora avfalls- och utsläppsmängder att spara.

Återhus – ett projekt där man ska bygga hus av hus
Maria Jansson Foto: Fabege

I det nya innovationsprojektet Återhus- att bygga hus av hus har flera aktörer börjat undersöka hur man ska kunna återbruka lite tyngre byggnadsdelar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Projektet, som är ett samverkansprojekt, kommer att utveckla processer och standardiserade metoder för demontering och återbruk av främst betong och stål. De är de två mest resurs- och energiintensiva byggmaterialen och har ofta lång livslängd kvar vid rivning.

    Om dessa resurser skulle kunna återbrukas finns det stora vinster att göra, genom både minskade avfalls- och utsläppsmängder.

    Flera fastighetsägare medverkar i projektet, till exempel Fabege, Atrium Ljungberg och Vasakronan. De kommer att bidra med pilotprojekt där olika delmoment testas.

    FAKTA

    Återhus – att bygga hus av hus

    • Innovationsprojektet är initierat i samverkan mellan Codesign, NCC och RISE.
    • Medverkar gör även Stockholm stad, Vasakronan, Fabege, Atrium Ljungberg, Contiga, Zengun, Anthesis, Svensk Betong, Ramboll och KTH.
    • Projektet har fått bidrag från Vinnova och RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

    ”Klimatavtryck- i stort sett det enda vi pratar om”

    Maria Jansson är projektchef på Fabege som deltar i forskningsprojektet genom ett projekt i Solna Businesspark i Stockholm. Där kommer de att använda betongbjälklag från ett hus som de river till ett annat, närliggande som de bygger.

    – Möjligheterna att testa är optimala i det här projektet, bägge fastigheterna är våra, det underlättar hanteringen, säger hon

    Anledningen till att de deltar i projektet är självklar enligt Maria Jansson.

    – Branschen behöver jobba med klimatavtrycket, det är i stort sett det enda vi pratar om nu, säger hon.

    Mer frågor än svar

    I dagsläget finns det mer frågor än svar. Rent praktiskt handlar det om krav på konstruktionsdelarna, och att hitta en konstruktör som tar ansvar för dem.

    – De befintliga tunga stomdelarna ska verifieras och kontrolleras och uppfylla dagens krav. Vad gör vi om det inte funkar? Vilka verksamheter kan man ha i byggnaden enligt de krav som finns? Man får vara detektiv och söka kunskap och information, säger Maria Jansson.

    Samtidigt är hon positivt överraskad över hur mycket hjälp hon får när hon ber om den.
    – Vad som är väldigt positivt är att om man kontaktar en leverantör av betongstommar är de väldigt duktiga på att kunna berätta om hur de befintliga bjälklagen ser ut. Frågan om återanvändning är uppe på bordet och det är roligt och positivt att alla vill hjälpa till, säger Maria Jansson.

    Inte testats på detta sättet förut

    Louise Wall, teknik och hållbarhetschef för NCC, är med och projektleder två av projekten där demontering, kvalitetssäkring, återmontering och affärsmodeller kommer att undersökas.

    – Återanvändning av betong har inte testats förut, inte på detta sättet. Det har använts som kross vilket är bra eftersom det minskar transporterna, men materialvärdet degraderas. Jag tänker att man ska kunna göra detta i alla rivningsprojekt framöver, säger hon.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan