Barrotade träd och biokol ska säkra bostadsområden

Nya lärdomar i praktiken

I projektet har 130 träd planterats i olika biokolsubstrat. Forskarna har följt deras rotutveckling, etableringsförmåga och motståndskraft. Resultaten visar att arterna utvecklar olika strategier och att odlingssättet ställer nya krav på bevattning.

– Vi såg snabbt att det behövdes en annan bevattningsteknik, att trädarterna valde olika strategier med sitt rotsystem och att tillväxten varierade mellan arterna, berättar Anne Heino.

Hittills har fokus legat på inhemska arter som lönn, lind och fågelbär – träd som är viktiga för pollinerare och anpassade till svenska förhållanden. Men Stockholmshem vill även testa mer värmetåliga, exotiska arter för att möta framtida klimatutmaningar.

Branschen följer efter

Erfarenheterna väcker intresse även utanför Stockholmshem.

– Intresset är stort hos branschkollegor, både hos våra systerbolag i Stockholm stad och hos andra. Vi diskuterar bland annat en hel del med andra bostadsbolag om behovet av att hitta rätt trädarter för de olika växtbäddarna som ingår i multifunktionella dagvattenlösningar, säger Anne Heino.

Det handlar om att kombinera klimatanpassning med praktiska lösningar som regnbäddar – och att säkra robust växtmaterial som klarar de nya förutsättningarna i staden.

Upphandling och kunskap nyckelfrågor

För att barrotade växter ska kunna bli norm i branschen krävs både kunskap och förändrade rutiner.

– Barrotade växter går endast att arbeta med under våren och hösten, så det kan vara ett hinder om det finns ambitioner att plantera andra tider på året. De kräver också en annan teknik vid plantering. Det kan behövas viss utbildning för beställare och entreprenörer, förklarar hon.

Dessutom krävs framförhållning. Många arter säljer snabbt slut, vilket gör att beställningar behöver göras minst sex månader i förväg och inkluderas i upphandlingar.

Från gestaltning till klimatanpassning

Synen på träd i bostadsområden har förändrats. Tidigare planterades de främst för gestaltning, idag är de en del av klimatanpassningen.

– Förr jobbade man inte med dagvattenhantering och värmeöar utan hade fokus på gestaltning när man planterade träd. Idag måste vi arbeta fokuserat på blågröna lösningar och de utmaningar som kommer med klimatförändringar, säger Anne Heino.

Kunskapen om rotsystemens betydelse gör det möjligt att välja rätt träd på rätt plats – något som blir allt viktigare när städer ska hantera både skyfall och värmeböljor.

Utmaningar framåt

Ekonomi, kompetens och samverkan pekas ut som avgörande faktorer för att lyckas.

– Vi har stora utmaningar idag att kombinera klimatanpassningsåtgärder med rätt kunskapsnivå som också matchar de hållbarhetskrav vi har att förhålla oss till. Det krävs ekonomiska medel – budgeterade medel – för att jobba med klimatanpassning som stärker staden mot de skador som kommer med klimatförändringarna, säger hon.

Hon framhåller att det behövs mer kunskap om växtsystem, jordarter, substrat och arter – och att både beställare och entreprenörer behöver utbildning.

– Samverkan och samsyn med forskning, plantskolor och olika plattformar för kunskapsöverföringar är viktigt. Det är därför vi som bostadsbolag gärna är med som projektpartners i till exempel Vinnovaprojekt.