Byggbolag kämpar för att ”sila snacket”

Hållbarhet Kampanjen "Sila snacket" ska få fler i byggbranschen att våga säga stopp när skämt går över gränsen.
"Den här tystnadskulturen som ofta skapas gör att de som vill ha förändring inte vågar säga ifrån", säger Charlie Klang, före detta snickare och numera genusvetare och projektledare på TL Bygg.

Byggbolag kämpar för att ”sila snacket”
Charlie Klang, före detta snickare och numera genusvetare och projektledare på TL Bygg, som ligger bakom kampanjen "Sila snacket". Foto: Mattias Bardå.

99 av 100 yrkesverksamma i byggbranschen är män. Och branschen får fortsätta dras med det dåliga ryktet om att det är tufft arbetsklimat och hård jargong. Här finns också ett språk som ibland kan vara både nedvärderande, sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Fakta

    Byggbranschen vittnar om kränkningar och obalans

    Byggbranschen har 300 000 anställda. En procent är kvinnor, resten är män. Nio av tio chefer är män.
    • 70 procent av alla chefer inom bygg anser att det finns diskriminerande skämt inom branschen.
    • Hälften av Byggchefernas kvinnliga medlemmar har upplevt sexuella trakasserier medan 90 procent upplever att branschen är ojämlik.
    • Mer än 90 procent av kvinnorna och 55 procent av männen upplever att det förekommer härskartekniker i byggbranschen.
    • 90 procent av studenterna på gymnasiets yrkesprogram tror att det finns en hårdare jargong inom bygg än i andra branscher.
    • Bara 10 procent av byggeleverna på gymnasiet är tjejer.
    Arbetsplatser som inte motarbetar trakasserier bryter mot diskrimineringslagen.Källa: Byggnads, kampanjen Sila snacket och Byggcheferna

    De som bryter mansnormerna genom att inte ställa upp på kränkande skämt och tävlingsinriktade machoideal riskerar att frysas ut, enligt Charlie Klang, genusvetare och nybliven projektledare inom arbetsmiljöfrågor på byggföretag TL Bygg.

    – En konsekvens kan vara att du blir utfryst från gruppen eller blir utmålad som en jobbig person att arbeta med. Du kanske blir satt på att bära gipsskivor resten av dagen.

    Charlie Klang: Problemen leder till kompetenstapp

    Byggbolaget TL Bygg, som ägs av fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, arbetar med social hållbarhet inom olika områden. Charlie Klang förklarar att företaget genom kampanjen Sila snacket vill hjälpa branschen att skapa sundare arbetsmiljö och samtidigt motverka det kompetenstapp som sker när vissa skräms bort.

    – Vi ser ett problem i byggbranschen när det kommer till den sociala kulturen, hur vi pratar med varandra. Det kan i många fall vara rått, men hjärtligt, men de här skämten som förekommer kan också gå över gränsen eller rakt av vara nedvärderande, sexistiska eller rasistiska. Konsekvenserna är att framför allt yngre lämnar branschen.

    ”Man skulle vara stor, stark och tuff och klara sig själv och framför allt inte att be om hjälp.”

    Han tog onödiga risker

    Charlie Klang, som tidigare jobbade som snickare, är själv ett exempel på någon som lämnade. Han gillade lagandan, men mådde dåligt när det drogs sunkiga skämt. Det hände också att han tog onödiga risker i sitt arbete för att inte verka omanlig.

    – Jag har hamnat i situationer där jag velat säga ifrån, men inte vågat. För att jag var lärling, nyanställd eller ny i gruppen. Det finns många situationer som gör att du har mindre utrymme att agera.

    – Man skulle vara stor, stark och tuff och klara sig själv och framför allt inte att be om hjälp.

    Arbetsgivare måste motverka trakasserier

    Flera initiativ har tidigare tagits av bland annat Byggnads och branschaktörer för att vädra ut, ofta uppifrån och ner. Chefer och arbetsledare har då fått utbildning i jämställdhet och diskriminering. Arbetsplatser som inte motarbetar trakasserier bryter dessutom mot diskrimineringslagen.

    Nu tas ett lite annat grepp.

    – Sila snacket blir mer av ett individuellt ställningstagande.

    ”Vill ha en omtänksam jargong”

    Charlie Klang bär på kampanjebilderna en t-shirt med Sila snacket-loggan och på kampanjens instagramkonto studsar loggan med den stora röda munnen på gul botten i ögonen som en varningsskylt. Klistermärken att sätta på hjälmen och enkla tischor ska i första steget bära ut budskapet på byggarbetsplatserna.

    – Då ser andra att du har tagit ställning. Men det kan också vara att du ser andra bära märken. Det blir lättare att identifiera de personer som vill ha en mer inkluderande och omtänksam jargong, säger Charlie Klang.

    Hade du själv känt stöd av en sådan här kampanj?

    – Det hade varit bra om min chef hade visat att hen stod för det här. Det hade varit bra om jag haft en kollega som hade ett märke på hjälmen eller jackan.

    – Vad som ofta saknas i dag är en debatt om var gränsen går, vad som är rätt och fel. Vissa gånger är det rent uppenbart att du vill säga ifrån och andra gånger inte lika uppenbart och då är det bra att veta att det finns andra att fortsätta prata med.

    TL Bygg vill påverka branschen

    Charlie Klang kommer att agera som ambassadör för Sila snacket-kampanjen. Han driver också TL Byggs interna arbete och håller i workshops. De metoder och verktyg som mejslas fram där vill de sprida till resten av Bygg-Sverige.

    Kampanjens instagramkonto ska vara ett forum för att lyfta fram yrkesverksammas egna erfarenheter från snacket i byggbodarna.

    – Vad vi vill göra är att uppmuntra fler att säga ifrån och dela med sig om varför de vill ha förändring, säger Charlie Klang.

    Emmalena Andersson, som tidigare i år fick utmärkelsen ”Årets byggkvinna 2021”. Foto: Privat

    ”Kan öppna för dialog”

    Emmalena Andersson, arbetsledare på tak och fasad inom bygg- och anläggningsföretaget Betonmast och föreläsare om arbetsmiljö och emotionell kompetens i byggsektorn, anser att klistermärket, t-shirten och instagram-aktivismen kan göra skillnad.

    – För att folk ser det. Om jag har på mig det på min hjälm kan de fråga vad det är för klistermärke. Då kan det öppna för en dialog på arbetsplatsen.

    Emmalena kränktes på praktiken

    Hon är i grunden plåtslagare och har alltid älskat jobbet. Byggbranschens baksida fick hon dock känna på redan under gymnasiets praktik.

    – Det första jag möttes av var en gubbe som slog näven i bordet och sa att jag var inte välkommen. Sådant sker inte lika ofta i dag. Men det är fortfarande kvinnor och män som känner sig ovälkomna och hör av sig till mig om kränkningar, säger Emmalena Andersson.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan