Checklista: Så säkrar du arbetsplatsen mot radon

Närmare 30 procent av de svenska arbetsplatser där radonmätningar genomförts har rum med halter över den nationella referensnivån 200 Bq/m³ (vilket betyder 200 radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft). Det visar en sammanställning från Radonova Laboratories, baserad på 84 000 långtidsmätningar i över 8 000 byggnader.

Trots det görs mätningar på endast en mindre del av landets arbetsplatser. Strålskyddslagen kräver att arbetsgivare har kontroll över radonhalten – och att överskridanden ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Många arbetsgivare vet inte att de bryter mot lagen. Det största problemet är att Arbetsmiljöverket inte efterfrågar data vid sina inspektioner, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Radon förekommer naturligt i mark och kan ta sig in i byggnader via otätheter i grunden. I vissa byggmaterial, som äldre blåbetong, kan radon dessutom bildas inne i själva väggen. Ventilationssystem som är felaktigt balanserade kan förstärka problemet.

– Kraftigt undertryck kan till exempel suga in markradon i lokalerna. Enda sättet att veta om man har ett radonproblem är att mäta, säger Karl Nilsson.

De högsta uppmätta årsmedelvärdena finns i Stockholms, Kalmar och Västernorrlands län, med nivåer som i vissa fall når upp mot flera tiotusentals becquerel per kubikmeter.

I den uppdaterade Europeiska koden mot cancer lyfts radon i arbetsmiljön nu som en fråga för beslutsfattare. Rekommendationen ska öka medvetenheten om riskerna och tydliggöra arbetsgivares ansvar.

Checklista: Så säkrar du arbetsplatsen mot radon

1. Mät regelbundet – och vid rätt tillfällen
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar långtidsmätning minst vart tionde år, och oftare vid renoveringar eller ändringar i ventilation. Mätperioden ska normalt omfatta minst två månader under oktober–april.

2. Mät på alla platser där personal vistas
Radon kan skilja sig mellan rum och våningsplan. Mät i alla lokaler där personal arbetar fyra timmar eller mer per dag.

3. Gör en radonbesiktning om halterna varierar
Vid varierande nivåer – exempelvis efter ombyggnationer – bör verksamheter genomföra en teknisk genomgång av byggnaden.

– Nyckeln är att först göra en radonbesiktning. Utan analys riskerar man att sätta in fel åtgärder, säger Karl Nilsson.

4. Åtgärda ventilationen vid behov
Felaktigt balanserad ventilation är en vanlig orsak till ökande radonhalter. Åtgärder kan vara:

• justering av luftflöden,
• tidsstyrd ventilation,
• ventilationsstyrning kopplad till radonsensorer.

I byggnader utan från- och tilluftssystem kan tätningsåtgärder eller marksug vara nödvändigt.

5. Gör ekonomisk bedömning vid större ingrepp
I större eller komplexa lokaler – som terminaler och lager – kan övertrycksventilation vara effektiv men kostsam.

– Fastighetsägare bör väga kostnad mot effekt innan man beslutar om åtgärder, säger Karl Nilsson.

6. Följ upp åtgärder kontinuerligt
Efter utförda åtgärder ska radonhalterna alltid mätas igen. I byggnader där nivåerna varierar är fasta radonsensorer ofta det mest träffsäkra sättet att följa utvecklingen.

7. Inkludera radon i arbetsmiljösystemet
En radonpolicy eller handlingsplan bör beskriva:

• mätintervall,
• ansvarsfördelning,
• åtgärdsrutiner,
• dokumentation i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).