Inga produkter i varukorgen.
De vill göra välbefinnande mätbart i stadsplaneringen
Samhällsbyggande Hur bygger vi städer folk mår bra i? I ett nytt forskningsprojekt lett av Rise undersöks hur så kallad neuroarkitektur kan bidra till välbefinnande. Forskningsresultaten är inte klara – men projektledare Camilla Berggren-Tarrodi ser redan ett par punkter att dra nytta av.
Camilla Berggren-Tarrodi leder forskningsprojektet vid Rise. Foto: Adobe Stock/ Rise.
Idag bor över hälften av världens befolkning i städer – samtidigt som stressrelaterade problem drabbar personer som bor i städer mer. Så hur bygger man miljöer folk mår bra i?
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Tillsammans med forskare vid University College London testar projektet ”Neuroarkitektur i stadsmiljö” hur man kan mäta hur olika miljöer påverkar hjärnan och vår upplevelse av stress och återhämtning.
– Vi tittar på platser före och efter en förändring för att se hur gatumiljöer kan utformas så att de bättre stöttar våra mentala processer, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Målet är att man i framtiden ska kunna göra mer träffsäkra prediktioner – alltså se vad man behöver investera i för att göra en miljö bättre, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
En viktig del av projektet menar Camilla Berggren- Tarrodi handlar om själva stadsutvecklingsprocessen. I dag vägs bland annat ekonomiska och tekniska krav noggrant in i planeringen – medan frågor om människors mentala välbefinnande sällan har samma tyngd.
– Hur vi mår när vi rör oss i stadsmiljön betraktas ofta som en lite fluffig fråga. Jag hoppas att vi kan visa att det faktiskt går att mäta och ta hänsyn till på samma sätt som andra krav i planeringen, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
På sikt hoppas forskarna att projektet ska leda till riktlinjer och standarder för hur mental hälsa kan beaktas i stadsutveckling.
Är det inte individuellt vad man mår bra av?
– Jo, så är det ju till viss del. Men så är det ju egentligen med allting. Om man till exempel tittar på tillgänglighet, så behöver man ju hitta någon form av gemensamma nämnare för att en plats ska vara tillgänglig, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Och tilläger:
– Tittar vi i stället på buller så kanske en del säger att de inte stör sig på bullret men man kan ju ändå tydligt se att man får stressreaktion av bullret.
Tror du att ni kommer presentera resultat som går emot tidigare ”sanningar”?
– Hittills är min känsla att mycket går att förstå intuitivt, men om det ska gå att få ut i praktiken behöver det vara mätbart för att någon ska vara villig att göra den här investeringen.
Så vad mår man bra av? Camilla Berggren-Tarrodi menar att det dels handlar om att vi ska kunna röra oss tryggt och säkert.
– Lite buller går bra, men man måste kunna prata med varandra i vanlig samtalston. Sen ska det finnas inslag av naturmaterial som trä och sten, och tillgång till dagsljus, säger hon.
Projektet pågår till 2027.
– Om vi bygger miljöer där människor mår bra kan effekten bli stor, eftersom stadsmiljöer påverkar så många människor varje dag, säger Camilla Berggren-Tarrodi
