Genombrott: Här är verktyget som ska ställa om transportsektorn

TRANSPORT Efter tio års forskningsarbete är det snart här – verktyget som ska underlätta transportsektorns hållbarhetsomställning. Verktyget ska hjälpa beslutsfattare att satsa på de åtgärder som ger bäst effekt och undvika kostsamma åtgärder som inte gör någon skillnad.

Genombrott: Här är verktyget som ska ställa om transportsektorn
Forskare på Blekinge Tekniska Högskola har tagit fram ett nytt verktyg som ska ställa om transportsektorn. Foto: Pressbild/Adobe Stock.

VERKTYGET, ROADMAPPER 1.0, påminner lite om ett datorspel. Genom att dra i olika spakar och laborera med åtgärder och mål, visar det scenarier för hur framtidens hållbara transportsystem kan se ut. Simuleringar visar hur åtgärderna hänger ihop och påverkar varandra i flera led.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Henrik Ny drar med muspekaren över datorn för att visa hur verktyget fungerar i praktiken. Han är forskare inom transport- och energisystem vid Blekinge Tekniska Högskola och projektledare över det så kallade Roadmapper-projektet. Han uppger att det har tagit omkring tio år att utveckla verktyget, men att den första versionen snart är klar.

– Det har väldigt stor potential. Tanken är att det ska hjälpa beslutsfattare att undvika kostsamma åtgärder som inte gör någon skillnad. Det handlar om att gå ifrån en färdig plan, till ett mer levande planeringsverktyg där det går att göra om, och göra rätt, flera gånger om, säger Henrik Ny.

HAN BERÄTTAR ATT verktyget är uppdelat i tre prioriteringsordningar, där det första steget handlar om att minska transportbehovet genom att planera om staden och samhället.

– Det kan vara genom att skapa lokala centrum, med bostäder och service mer utspritt över staden. Det finns redan exempel på det som kallas 15-minuterstaden, som bygger på att vi ska kunna ta oss runt till allt vi behöver på minst 15 minuter, säger Henrik Ny.

DET ANDRA STEGET handlar om att minska bilberoendet till förmån för gång, cykel och kollektivt.

– Det kan exempelvis vara att samåka, att låta vägtrafiken släppa på en bussfil eller fil för cyklar, eller att helt stänga gator för motortrafik under vissa tider, säger Henrik Ny.

Det tredje steget fokuserar på olika fordonstekniker, som att främja elektrifierade fordon eller fordon som drivs på biobränsle.

Vad ligger bakom prioriteringsordningen?

– Forskning visar att de mest kraftfulla åtgärderna, som ger bäst effekt, är de som går in tidigt genom att prioritera om ytorna i staden och minska det generella transportbehovet. Lyckas vi med det ger det mängder av positiva följdeffekter, som mindre buller och utsläpp och bättre livskvalitet. Om vi bara fokuserar på det tredje steget slutar det med att vi bara sitter och trängs i elbilar i stället för bensinbilar.

VIDARE SÄGER HENRIK NY att han anser att dagens samhälle fokuserar för mycket på att underlätta bilåkandet, i stället för att minska trafiken. I sammanhanget lyfter han Trafikverkets prognosmodell, som visar att transporterna troligtvis kommer att öka med runt 1 procent varje år.

– Det innebär att kommuner förbereder sig för ökande trafik genom att bygga ut vägarna. Men forskning visar att ökad kapacitet leder till ökat bilåkande. Det blir som en självuppfyllande profetia, säger han.

PLANEN ÄR ATT lansera verktyget i slutet av februari 2024, men Henrik Ny berättar att verktyget redan nu uppmärksammats internationellt. Bland annat har transportexperter inom OECD som jobbar med omställningen av Irlands transportsystem visat intresse för modellen. Från svenskt håll säger han att flera kommuner och regioner står redo att testa verktyget när det finns tillgängligt, samt att Trafikverket visat intresse.

– Det kan användas av olika aktörer, på olika nivåer. På nationell nivå planerar man exempelvis att sänka reduktionsplikten. Det innebär att man behöver väga upp med en lika stor utsläppsminskning genom andra åtgärder. Det kan vår modell hjälpa till med, även om det kan bli ganska svårt att hitta tillräckligt kraftfulla alternativ till denna åtgärd, säger Henrik Ny.

Hur kan ni veta att olika åtgärder ger effekt, exempelvis när det kommer till beteendeförändringar?

– Vi har lagt in en känslighetsanalys, där man kan dra och undersöka det bästa, och sämsta, möjliga utfallet, av olika lösningar. Det är väldigt komplext, och går sällan att veta exakt hur det kommer att bli. Men tanken är att verktyget ska underlätta den komplexiteten, säger Henrik Ny.

PARALLELLT MED ROADMAPPER 1.0 arbetar Henrik Ny, tillsammans med forskarteamet vid Blekinge Tekniska Högskola, med Roadmapper 2.0 som är en vidareutveckling av det första verktyget.

– Där tittar vi på hur transporter hänger ihop med energi, jordbruk och skogsbruk. Använder vi exempelvis biobränslen till transporter, så är det kopplat till skogens användning. För energi handlar det exempelvis om hur mycket förnybar energi vi har tillgång till, avslutar Henrik Ny.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan