Golvbranschen: ”Sätt stopp för miljömärkningsinflationen”

MILJÖMÄRKNING Tre företag dominerar den svenska marknaden för miljömärkning av byggmaterial, och många leverantörer använder alla tre.
Men flera system är inte nödvändigtvis bättre, menar Johan Aspelin, vd för Golvbranschen, som vittnar om en osund utveckling på miljömärkningsmarknaden.

Golvbranschen: ”Sätt stopp för miljömärkningsinflationen”
Johan Aspelin, vd för Golvbranschen GBR.

Golvbranschen GBR vill att beställare slutar se ett värde i många miljömärkningar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Våra medlemmar måste investera i flera olika system för att hålla sig konkurrenskraftiga, och det är en ohälsosam utveckling, säger Johan Aspelin, vd för Golvbranschen, till Hållbart Samhällsbyggande.

    Det finns idag tre stora system på svenska marknaden för miljömärkning av byggmaterial, Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Johan Aspelin säger att även om syftet med systemen, att främja hållbara materialval för byggare och fastighetsägare, i grunden är gott, har det blivit en överflödighet.

    – För att möta efterfrågan från kunderna, som ofta vill ha bedömningar i olika system, har de flesta materialleverantörerna inkluderat information om sina produkter i alla tre systemen. Fler miljömärkningar ses som positivt eftersom det ger intrycket att produkten är extra miljövänlig, även om ingenting faktiskt ändras i själva produkten, säger han.

    Redan 2010 kritiserade Golvbranschen dessa miljömärkningar och påpekade att de ibland motverkar sitt syfte.

    – Att som materialleverantör finnas med i alla system kräver både tid och pengar. Informationen måste hållas uppdaterad kontinuerligt och licenser för de olika systemen måste betalas. Denna kostnad överförs i slutändan till produkternas priser, säger Johan Aspelin.

    Vidare anser han att de borde räcka med att materialleverantörerna verifierar sina produkter i ett av systemen.

    – Trots att vi har försökt driva frågan på olika sätt och förklara vår ståndpunkt, upplevs vi från industrisidan som att vi bara pratar i egenintresse. Vad vi egentligen försöker påtala är att det finns stor osäkerhet kring vilka krav som verkligen är relevanta för byggprodukter, utan att förespråka att man ska ignorera lagstiftning och riktlinjer, avslutar Joan Aspelin.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan