Golvbranschen GBR vill att beställare slutar se ett värde i många miljömärkningar.
Golvbranschen: ”Sätt stopp för miljömärkningsinflationen”
MILJÖMÄRKNING
Tre företag dominerar den svenska marknaden för miljömärkning av byggmaterial, och många leverantörer använder alla tre.
Men flera system är inte nödvändigtvis bättre, menar Johan Aspelin, vd för Golvbranschen, som vittnar om en osund utveckling på miljömärkningsmarknaden.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Våra medlemmar måste investera i flera olika system för att hålla sig konkurrenskraftiga, och det är en ohälsosam utveckling, säger Johan Aspelin, vd för Golvbranschen, till Hållbart Samhällsbyggande.
Det finns idag tre stora system på svenska marknaden för miljömärkning av byggmaterial, Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Johan Aspelin säger att även om syftet med systemen, att främja hållbara materialval för byggare och fastighetsägare, i grunden är gott, har det blivit en överflödighet.
– För att möta efterfrågan från kunderna, som ofta vill ha bedömningar i olika system, har de flesta materialleverantörerna inkluderat information om sina produkter i alla tre systemen. Fler miljömärkningar ses som positivt eftersom det ger intrycket att produkten är extra miljövänlig, även om ingenting faktiskt ändras i själva produkten, säger han.
Redan 2010 kritiserade Golvbranschen dessa miljömärkningar och påpekade att de ibland motverkar sitt syfte.
– Att som materialleverantör finnas med i alla system kräver både tid och pengar. Informationen måste hållas uppdaterad kontinuerligt och licenser för de olika systemen måste betalas. Denna kostnad överförs i slutändan till produkternas priser, säger Johan Aspelin.
Vidare anser han att de borde räcka med att materialleverantörerna verifierar sina produkter i ett av systemen.
– Trots att vi har försökt driva frågan på olika sätt och förklara vår ståndpunkt, upplevs vi från industrisidan som att vi bara pratar i egenintresse. Vad vi egentligen försöker påtala är att det finns stor osäkerhet kring vilka krav som verkligen är relevanta för byggprodukter, utan att förespråka att man ska ignorera lagstiftning och riktlinjer, avslutar Joan Aspelin.