Intern klimatfond får gröna idéer att spira

Tanken är att det varje år ska avsättas medel till klimatfonden som kompensation för utsläppen av växthusgaser. Beräkningsmodellen bygger på kostnaden för varje kilo utsläpp från icke-förnybara källor baserat på den svenska koldioxidskatten.

För 2020 avsattes cirka 4 miljoner kronor och för i år beräknas avsättningarna bli något lägre, men ungefär i samma storleksordning.

Lokalt engagemang

De cirka 350 medarbetarna i Stockholmshem har möjlighet att söka medel ur fonden. Det handlar om åtgärder eller projekt som minskar bolagets utsläpp av växthusgaser alternativt ökar eller skyddar biologisk mångfald. Kravet är också att det är någonting som går utöver ordinarie verksamhet.

Stockholmshem har som mål att bli klimatneutrala 2030. Syftet med den interna klimatfonden är att skapa ett lokalt engagemang för hållbarhetsarbetet, enligt Johanna Wikander, hållbarhetschef och initiativtagare till fonden.

– Istället för att klimatkompensera någon annanstans i världen kan var och enav oss direkt påverka vart pengarna ska gå på hemmaplan. Vi vet att det finns många tankar och idéer bland våra medarbetare på hur vi kan bli mer klimatsmarta och utveckla vårt arbete med biologisk mångfald, säger hon.

Stort intresse

Enligt Johanna Wikander har intresset för att söka medel varit stort och överträffat förväntningarna. Ett tiotal projekt kommer nu att genomföras tack vare klimatfonden.

Här är några exempel:

• Grönt tak i Norra Djurgårdsstaden. Bland annat ska taken vidareutvecklas med biotop-öar med inhemska ängsväxter samt tillföras biokol, som binder koldioxid.
• Växtväggar i nyproduktionsprojekt på Hagsätravägen. Växtväggar ska anläggas och skötas av Stockholmshems egna trädgårdsmästare. Vattentankar ska också grävas ned för att tillvarata dagvatten.
• Solceller i Bagarmossen. Eftersom taket behövde förstärkas var det en kostnad som inte inrymdes inom ursprungliga kostnadsramar.
  Laddplatser för elbilar vid Stockholmshems kontor i Solberga och Skarpnäck.
• Biparadis i Bagarmossen. Svårskötta gräsytor förvandlas till ängsmarker på tre gårdar. Bikupor och insektshotell sätts också upp.
• Fågelholkar i Solberga. För att fira stadsdelens 75-årsjubileum och öka intresset för biologisk mångfald ska eleverna i Solbergaskolan tillverka 75 nya fågel- och insektsholkar.
• Upprustning av gårdar i Rinkeby. Biologiskt material och utemiljöprodukter återbrukas och biokol tillförs till marken. På så sätt minskar användningen av nya material och utsläppen från transporter.
• Trädplantering i Årsta. För att öka den biologiska mångfalden utförs extra trädplanteringar och ett planerat sedumtak utvecklas med bland annat ökat växtbäddsdjup.