Stor enkät: Så vill riksdagspartierna styra byggsektorns klimatomställning

– Bygg- och fastighetssektorn påverkas i hög grad av politiska beslut på både svensk och europeisk nivå. Med enkäten vill vi ge våra medlemmar en överblick över hur riksdagspartierna resonerar kring några av de frågor som är centrala för sektorns hållbarhetsarbete, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.

Så vill partierna minska byggsektorns utsläpp

När partierna svarar på hur bygg- och fastighetssektorns utsläpp ska minska framträder flera olika linjer. Vissa betonar bindande klimatkrav och ekonomiska styrmedel, medan andra främst vill förenkla regelverk, förbättra tillståndsprocesser eller använda det befintliga byggnadsbeståndet mer effektivt.

Socialdemokraterna: Energieffektivisering, träbyggande och materialval

Socialdemokraterna pekar bland annat på byggmetoder, materialval och energianvändning som områden där politiken kan påverka sektorns klimatavtryck.

Partiet vill ta fram fler incitament för träbyggande och underlätta återbruk. Nya fastigheter ska enligt Socialdemokraterna byggas energisnålt och med låg klimatpåverkan, samtidigt som kostnaderna inte ska öka för de boende.

Partiet vill också stärka förutsättningarna för energieffektivisering i redan byggda flerbostadshus.

Sverigedemokraterna: Nya regler måste vägas mot kostnader

Sverigedemokraterna framhåller att bygg- och fastighetssektorn under de senaste åren har omfattats av omfattande ny lagstiftning på både svensk nivå och EU-nivå.

Partiet nämner bland annat klimatdeklarationer och genomförandet av EU direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD. Enligt Sverigedemokraterna behöver ytterligare regleringar vägas mot risken för att byggkostnaderna ökar.

Samtidigt ser partiet en outnyttjad potential för större byggprojekt där träråvara används.

Moderaterna: Bygg om i stället för att riva

Moderaterna lägger stor vikt vid att använda det befintliga byggnadsbeståndet bättre. Partiet vill göra det enklare att bygga om exempelvis kontor till bostäder och framhåller att byggnader som kan stå kvar och få nya användningsområden innebär att rivning kan undvikas.

Moderaterna vill också uppmuntra byggande i trä och andra förnybara material. När det gäller styrmedel förespråkar partiet i första hand regelförenklingar framför hårdare krav.

Vänsterpartiet: Nationella mål för cirkulär ekonomi

Vänsterpartiet vill införa tidssatta och mätbara nationella mål för omställningen till en cirkulär ekonomi.

Partiet föreslår även ett statligt renoverings- och energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus med hyresrätter samt regelverk och styrmedel som främjar byggande med biobaserade material.

Offentlig upphandling ska enligt Vänsterpartiet i större utsträckning styra mot produkter med lägre miljö- och klimatpåverkan.

Partiet vill också utveckla kraven på klimatdeklarationer och byggnaders energiprestanda så att utsläppen minskar under hela byggnadens livscykel, från materialproduktion och byggande till drift, renovering, återbruk och rivning.

Centerpartiet: Långsiktiga klimatkrav och snabbare tillstånd

Centerpartiet efterfrågar tydliga och långsiktiga klimatkrav samt mål och delmål för sektorns omställning.

Partiet betonar att långsiktighet behövs för att företag ska veta vilka villkor som gäller och kunna anpassa investeringar och verksamheter. Offentlig upphandling lyfts samtidigt fram som ett verktyg för att skapa efterfrågan på lösningar med lägre klimatpåverkan.

Centerpartiet vill också reformera miljöbalken till vad partiet beskriver som en klimat- och miljöbalk, med målet att korta tillståndsprocesserna. Därutöver föreslås ett förstärkt och breddat grönt avdrag för hushåll.

Kristdemokraterna: Gränsvärden och fossilfri el

Kristdemokraterna vill införa gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation.

Partiet framhåller samtidigt att delar av bygg- och fastighetssektorns omställning är beroende av utvecklingen i andra delar av samhället, framför allt tillgången till fossilfri och planerbar el.

Kristdemokraterna pekar också på behovet av mer kunskap inom utbildningsväsendet och fortsatt forskning om hur byggbranschen kan minska sin klimatpåverkan.

Miljöpartiet: Bindande krav under hela byggnadens livslängd

Miljöpartiet vill införa bindande krav på minskade utsläpp under byggnaders hela livslängd – från byggskedet och användningen till rivning.

Partiet vill utveckla klimatdeklarationerna och införa gränsvärden för klimatpåverkan som därefter successivt skärps och omfattar fler delar av byggandet.

Miljöpartiet vill också minska rivningen av hela fastigheter och säkerställa att material tas till vara när rivning sker. Statliga stöd till byggsektorn ska enligt partiet förenas med klimatkrav.

Liberalerna: Teknikneutrala styrmedel och bättre användning av befintliga hus

Liberalerna förespråkar starka och teknikneutrala klimatstyrmedel och anser att en stor del av styrningen bör ske på EU-nivå.

Partiet lyfter samtidigt utbyggnaden av fossilfri el och elektrifieringen av industri och transporter som viktiga delar av omställningen.

För bygg- och fastighetssektorn vill Liberalerna se mer energieffektivisering, klimatsmarta material och cirkulärt byggande. Partiet betonar också att renovering och ombyggnad av befintliga byggnader i många fall kan innebära lägre klimat- och resursbelastning än rivning och nyproduktion.

Så vill partierna öka återbruket

När partierna får frågan om hur återbruk av byggmaterial kan öka i stor skala finns en bred samsyn om att förutsättningarna behöver förbättras. Förslagen skiljer sig däremot åt när det gäller om politiken främst bör använda ekonomiska styrmedel, offentlig upphandling, förändrad lagstiftning eller teknisk utveckling.

Socialdemokraterna: Kostnader och kvalitetssäkring bromsar marknaden

Socialdemokraterna pekar framför allt på ekonomiska och praktiska hinder för ökat återbruk.

Enligt partiet är marknaden för återbrukade byggprodukter fortfarande liten. Återbrukade material kan samtidigt vara dyrare än nya och svårare att kvalitetssäkra.

Socialdemokraterna konstaterar att flera företag och kommuner redan arbetar med cirkulära byggmetoder, men anser att Sverige behöver utvecklas tydligare i den riktningen och se över förutsättningarna för att minska sektorns klimatavtryck.

Sverigedemokraterna: Teknisk utveckling är grundläggande

Sverigedemokraterna ger ett kortfattat svar på frågan och pekar ut teknisk utveckling som grundläggande för att kunna öka återbruket av byggmaterial.

Moderaterna: Avveckla regler och skatter som försvårar återbruk

Moderaterna anser att regler och skatter som enligt partiet motverkar återbruk och cirkulära lösningar bör avvecklas.

Genom enklare och mer flexibla regelverk vill partiet förbättra de ekonomiska förutsättningarna för återbruk och göra cirkulära lösningar lönsamma i större omfattning.

Vänsterpartiet: Grönt rotavdrag och ekonomiska incitament

Vänsterpartiet vill använda ekonomiska styrmedel för att öka efterfrågan på återbrukade och återvunna material.

Partiet föreslår ett grönt rotavdrag som ska stimulera cirkulära lösningar vid renovering och ombyggnad. Därutöver vill Vänsterpartiet införa ekonomiska incitament som ökar efterfrågan på återvinningsmaterial i nya produkter.

Centerpartiet: Offentlig upphandling ska skapa en marknad

Centerpartiet vill göra cirkulär ekonomi till norm inom byggandet och anser att dagens återbruk av byggmaterial ligger på en för låg nivå.

Partiet föreslår bland annat förtydliganden i plan- och bygglagen kring återbruk av byggmaterial. Offentlig upphandling lyfts också fram som ett verktyg för att skapa en större efterfrågan på återbrukade produkter.

Centerpartiet vill samtidigt se över andra regler som enligt partiet oavsiktligt försvårar återanvändning av fullt användbart material.

Kristdemokraterna: Tydligare gräns mellan avfall och produkt

Kristdemokraterna lyfter särskilt osäkerheten kring när ett byggmaterial ska betraktas som avfall och när det kan betraktas som en produkt.

Partiet vill ge Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med byggsektorn ta fram tydligare definitioner. Syftet är att minska risken för att användbara material klassas som avfall i onödan och därmed försvåra återbruk.

Miljöpartiet: Nationellt mål och förändrade skatter

Miljöpartiet vill införa ett nationellt mål för ökat återbruk vid byggnation samt krav på minskade avfallsmängder vid nyproduktion.

Partiet vill också utreda hur kostnaderna för cirkulärt byggande kan minska. Bland annat nämns ett bredare producentansvar och förändringar i skattesystemet.

Miljöpartiet vill även utreda möjligheten att minska eller slopa momsen på återbrukat byggmaterial för att förbättra konkurrenskraften gentemot nytillverkade produkter.

Liberalerna: Digitala standarder och tydligare regler

Liberalerna vill göra det enklare att hitta och använda återbrukade byggmaterial.

Partiet föreslår bättre information om tillgängliga material, gemensamma digitala standarder och tydligare regler kring kvalitet, ansvar och garantier.

Även Liberalerna vill använda offentlig upphandling för att skapa efterfrågan på återbrukat material. Partiet vill dessutom se över ekonomiska hinder, däribland momsreglerna för återbrukade byggvaror.

Så ser partierna på statens ansvar för klimatanpassning

Den tredje frågan i SGBC enkät handlar om hur staten kan bidra till att öka takten i klimatanpassningen. Här återkommer frågor om finansiering, ansvarsfördelning, kunskapsunderlag och fysisk planering.

Skillnaderna mellan partierna handlar bland annat om hur stort ansvar staten bör ta och i vilken utsträckning fastighetsägare och kommuner själva ska bära ansvaret för åtgärderna.

Socialdemokraterna: Klimatanpassning in i det klimatpolitiska ramverket

Socialdemokraterna vill ge klimatanpassningen en tydligare roll i det klimatpolitiska ramverket. Det skulle enligt partiet innebära att arbetet löpande kan följas upp av Klimatpolitiska rådet.

Partiet vill också göra om regeringens handlingsplan för klimatanpassning och införa tydligare mål och konkreta åtgärder.

Socialdemokraterna föreslår dessutom att Nationella säkerhetsrådet ska bedöma vilka säkerhetsrisker klimatförändringarna innebär för Sverige, exempelvis när det gäller tillgång till vatten, mat och fungerande kommunikationer.

En annan fråga som partiet vill utreda är hur hemförsäkringar kan klimatsäkras för personer som redan bor i riskutsatta områden.

Socialdemokraterna kritiserar samtidigt de minskade anslagen till klimatanpassning under mandatperioden och uppger att neddragningarna bland annat har påverkat länsstyrelsernas arbete.

Sverigedemokraterna: Arbetet har redan utvecklats

Sverigedemokraterna bedömer att klimatanpassningsarbetet har utvecklats kraftigt under de senaste åren på statlig, kommunal och privat nivå.

Partiet bedömer att resultaten av det arbete som redan har gjorts kommer att bli tydligare framöver.

Moderaterna: Huvudansvaret ligger hos kommuner och fastighetsägare

Moderaterna anser att huvudansvaret för klimatanpassning ligger hos fastighetsägare och kommuner, eftersom dessa aktörer äger en stor del av den berörda marken.

Staten har enligt partiet framför allt ett ansvar för att skapa fungerande regelverk och undanröja hinder.

Moderaterna vill också motverka att klimatanpassningsåtgärder försenas på grund av komplicerade processer eller stora skillnader i krav mellan kommuner.

Vänsterpartiet: Staten behöver ta ett större ansvar

Vänsterpartiet vill öka statens ansvar för klimatanpassningen.

Partiet efterfrågar större statlig finansiering till kommuner och regioner, tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer och bättre tillgång till planeringsunderlag.

Vänsterpartiet vill också stärka den statliga samordningen och ställa högre krav på att klimatrisker beaktas vid byggande och samhällsplanering.

Därutöver föreslår partiet ett särskilt statligt stöd till kommunernas VA-investeringar för att förbättra motståndskraften mot extremväder. Vänsterpartiet lyfter även förslaget Klimatanpassade och gröna städer, som ska bidra till finansiering av klimatanpassning i den byggda miljön.

Centerpartiet: Staten måste ta ett tydligare ledarskap

Centerpartiet anser att staten behöver ta ett tydligare ledarskap för klimatanpassningen.

Partiet vill säkra långsiktig finansiering för åtgärder mot exempelvis skred och översvämningar och samtidigt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer.

Centerpartiet vill också att klimatanpassning integreras i relevant lagstiftning och samhällsplanering, från plan- och bygglagen till infrastrukturen.

Kristdemokraterna: Elförsörjning och tillståndsprocesser i fokus

Kristdemokraterna fokuserar i sitt svar främst på den bredare gröna omställningen.

Partiet pekar på behovet av fossilfri och planerbar elproduktion för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av bland annat fordonsflottan och den tunga tillverkningsindustrin.

Kristdemokraterna vill också se snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

Miljöpartiet: Nationell plan för statlig finansiering

Miljöpartiet vill ta fram en nationell plan för riktad statlig finansiering av ett antal större klimatanpassningsprojekt på lokal och regional nivå.

Partiet vill också återföra och förstärka medel till länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete.

När det gäller den bebyggda miljön lyfter Miljöpartiet bland annat förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, anpassad höjdsättning av mark och byggnader samt skydd mot översvämningar.

Partiet anser även att kommunerna behöver kartlägga klimatrelaterade risker för att kunna prioritera var åtgärder gör störst nytta.

Liberalerna: Förebyggande och naturbaserade lösningar

Liberalerna vill ge kommuner, fastighetsägare och företag tydliga och långsiktiga spelregler för klimatanpassning.

Partiet efterfrågar bättre kunskapsunderlag och en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Förebyggande insatser ska enligt Liberalerna prioriteras i områden där riskerna för exempelvis översvämningar, ras och skred är störst.

Partiet lyfter också naturbaserade och kostnadseffektiva lösningar, exempelvis dagvattenlösningar, våtmarker, träd och gröna tak.

Alla åtta riksdagspartier har svarat

SGBC har inför riksdagsvalet 2026 skickat frågorna till samtliga riksdagspartier, via partiernas miljö- och klimatpolitiska företrädare och genom partiernas centrala organisationer.

Samtliga åtta riksdagspartier har besvarat enkäten.

Syftet är enligt SGBC att ge organisationens medlemmar och andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn en samlad bild av hur partierna ser på klimatpolitiska frågor med koppling till bygg- och fastighetssektorn. SGBC uppger att organisationen inte tar partipolitisk ställning.