Klimatfrågan är en av de största frågorna inom samhällsbyggnadssektorn och politiken just nu. Därför fokuserar Hållbart Samhällsbyggandes nästa konferens på just detta. Klimatbelastning och klimatanpassning genomsyrar programmet för vårens konferens. Det blir en heldag om hållbart samhällsbyggande med Hållbart Samhällsbyggandes redaktör Anna Alexandersson som moderator.
Fakta
Talare på konferensen Hållbart samhällsbyggande 2022
- Emma Östlund, hållbarhetschef på ETTELVA Arkitekter
- Johan Knaust, vd och grundare, fastighetsbolaget K2A
- Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige
- Helena Björn, Miljöstrategisk samordnare, Lomma kommun
- Pär Svensson, vattenstrateg, fastighets- och gatukontoret, Malmö stad
- Christoffer Carstens, enhetschef på enheten för hållbar utveckling, länsstyrelsen i Gävleborg
- Martin Erlandsson, expert på LCA, IVL, Svenska Miljöinstitutet
- Josefin Wangel, hållbarhetsforskare på SLU, som jobbar med framtidsstudier
- Gunnar Jönsson, vd på Fiskarhedenvillan
- Elsa Hagdahl, certifieringsansvarig, Wihlborgs fastigheter
Få inspiration och koll på regelverken
Redaktionen har bjudit in talare som kommer lyfta spännande exempel inom både bygg och samhällsplanering. Talare som inspirerar, kommer med tips och som har koll på regelverken.
– Jag tycker det känns bra att vi har fått ihop ett program som både har stor bredd och talare med spetskompetens. Vi vet att det pågår många spännande projekt inom bygg och drift och vi vill lyfta dessa för att fler ska kunna ställa om och göra rätt. Klimatanpassning är en fråga som många kommuner och fastighetsägare behöver mer kunskap om – två viktiga områden är verktyg för riskanalys och effektiva skyfallsåtgärder, säger Anna Alexandersson.
Emma Östlund först ut
Inledningstalare är Emma Östlund, hållbarhetschef på Ettelva arkitekter, som på Arkitekturgalan utsågs till ”Årets miljöpionjär 2021” av Sveriges Arkitekter. Hon ska tala på temat Klimatfrågans paradox. Emma Östlund har en bakgrund inom kommunal och regional förvaltning, och knyter på så sätt samman konferensens båda teman, konstaterar Miljö & Utvecklings chefredaktör Ingar Lindholm, som också arbetat med programmet.
– Det känns jättebra att inleda med en talare som sammanför frågan om klimatbelastning med frågan om klimatsäkring, frågan om den enskilda byggnaden och samhällets strukturer, säger Ingar Lindholm.
Konkreta exempel från Lomma och Malmö
Klimatanpassning och klimatsäkring är en viktig fråga med många osäkerheter och krav på innovativa arbetssätt. Konferensdeltagarna kommer att få lyssna till erfarenheter från Lomma, som utsågs till bästa kommun i Sverige på klimatanpassning i IVL:s årliga ranking 2021. Helena Björn, miljöstrategisk samordnare, kommer att berätta om Lommas erfarenheter och arbetsmetoder. Från Malmö stad kommer Pär Svensson, vattenstrateg.
Christoffer Carstens, enhetschef på enheten för hållbar utveckling, länsstyrelsen i Gävleborg, kommer dela med sig om lärdomarna efter översvämningarna i Gävle sommaren 2021.
Minst lika viktigt som att klimatsäkra är att göra allt för att få ner samhällsbyggnadsbranschens klimatavtryck.
Johan Knaust på K2A om klimatpositiv 2027
Johan Knaust, grundare och vd på fastighetsbolaget K2A, ska berätta om stegen för att nå målet klimatpositiv 2027. Detta är ett fastighetsbolag som driver projekten från koncept och byggnation till att hyra ut lägenheter och förvalta dem. Och att bygga i trä var självklart från start, enligt Johan Knaust.
Utöver detta blir det ännu fler konkreta exempel på temat klimat inom bygg- och samhällsplanering.
– Det märks att många inom bygg och samhällsplanering tar klimathotet på allvar och vill förändra gamla processer och öppna för nya metoder. Dessutom gäller det att öka takten och då behöver vi lära av varandra, säger Anna Alexandersson.
Så kan science fiction-metoder hjälpa oss
Vilken framtid vill du ha? Och vilka steg tar vi dit? Hållbarhetsforskare Josefin Wangel leder bland annat Framtidslabbet på SLU och sysslar med visionsdrivna framtidsstudier. Genom att använda sig av science fiction-inspirerade metoder skapar hon tillsammans med kollegor också prototyper av vardagsföremål som får oss att haja till.
– Den sortens framtidsstudier som jag framför allt har jobbat med är där man arbetar med vad som borde hända. Eller hur olika samhällsmål kan uppnås. Snarare än att titta på vad som är sannolikt. Det är därför jag tycker att framtidsstudier kan vara ett så bra verktyg för personer som arbetar i praktiken, säger Josefin Wangel, som intervjuats i artikeln ”Vi behöver inte lägga oss ner och självdö som art”, där hon också framför att dagens hållbara samhällsplanering inte håller måttet.