Gävle inte ensam om att sakna skyfallsplan

Att ta fram en skyfallsplan kan vara ett första steg för att få grepp om ansvar och åtgärder, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten.

Skyfallsplan ett framtidsval

– Det är på en hög nivå i kommunen som besluten måste tas och skyfallsplanen ska genomsyra planeringen, anser Magnus Bäckström, expert på rörnät på Svenskt Vatten.

Göteborg presenterade sin skyfallsplan redan 2019. Malmö, Vellinge, Sundsvall och Stockholm har i dag också någon form av skyfallsplan.

Gävle, som för ett några veckor sedan översvämmades efter århundrades största skyfall, har det däremot inte.

Alla i länet saknar skyfallsplan

–  Det är ingen kommun här i länet som har någon skyfallsplan. Det är ganska få i Sverige som har det och det finns ingen definition av vad en skyfallsplan är, säger Christoffer Carstens, enhetschef på enheten för hållbar utveckling, Länsstyrelsen i Gävleborg.

Länsstyrelsen har ett uppdrag att stötta kommunerna både strategiskt och i ett akut läge. Däremot ligger det inte i uppdraget att ta fram en länsövergripande skyfallsplan, enligt Christoffer Carstens.

– Vi har tagit fram översiktliga karteringar. Både för att ha som ett grundläggande stöd för kommunerna, men också som en push för dessa frågor.

Några av kommuner i Gävleborgs län – men inte alla – har gjort fördjupningar med större karteringar.

Länsstyrelsen kritisk

Christoffer Carstens efterlyser ett helhetsgrepp i kommunens planering. Länsstyrelsen har ofta synpunkter på att frågan behandlas för begränsat inom planområdena, säger han.

– Det normala är att titta på avrinningen detaljplan för detaljplan.

Få kommuner prioriterar skyfallsplan

Frimärksplanering används ibland som skällsord om denna typ av fragmenterad planering. Fler och mer intensivare skyfall väntas och det understryker behovet av att ha helikopterperspektiv på den urbana miljöns utformning eftersom vattnet inte bryr sig om var detaljplaner börjar och slutar.

– Ganska många gånger utreds bara påverkan inom planen. Det är mer sällan utrett hur ett skyfall påverkar en plan både uppströms ifrån och hur nedströms områden påverkas, säger Christoffer Carstens.

Endast drygt en av tio kommuner uppger att det finns en aktiv handlingsplan för skyfall och översvämningar, enligt Svenskt Vattens Hållbarhetsindex, som besvarades av 195 kommuner (2020).

”Krävs modiga beslut av politikerna”

Magnus Bäckström tror att fler kommuner kommer att prioriterat skyfallsplan och frågor om klimatanpassning framöver.

– Ett bra exempel är Malmö, staden drabbades ju av en jättesmäll 2014. De har samarbetat framför allt mellan olika delar av den kommunala infrastrukturen, gator, och VA. Det har ju visat sig att rören inte räcker till vid den här typen av skyfall. Det krävs stora investeringar och modiga beslut av politikerna för att sätta in åtgärder, säger han.

”Att skydda med barriär är jättesvårt”

Inget dagvattensystem kan svälja de mest extrema regnmängderna utan det måste släppas fram och fångas upp ovan jord, resonerar Christoffer Carstens kopplat till omfattningen av skadorna i Gävle.

– De åtgärder som skulle varit effektiva handlar om att bygga om det offentliga rummet. Att skydda bebyggelsen med barriär är jättesvårt. Vi vet inte var vattnet rann för det skedde på natten och en hel del översvämningar orsakades av regnet.

Ingen tar helhetsgrepp på skyfallsfrågan

Finns det någon av kommuner i Gävleborgs län som är föregångare vad gäller skyddsåtgärder mot denna typ av extremväder?

– Nej. Hur ska jag uttrycka mig diplomatiskt? Ett långsiktig, strategiskt och övergripande arbete krävs och det finns mycket kvar att göra. Man jobbar med frågorna, men det strategiska och övergripande arbetet saknas i alla kommuner. Det kan låta som det inte görs något alls, men det handlar snarare om att helhetsgreppet för dagvatten på kommun- och avrinningsområdesnivå saknas

Brist på pengar ett hot

VA-nät är oftast dimensionerade för att bara klara 10-årsregn, enligt MSB.

Svenskt Vatten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) och många andra har lyft om frågan om behovet av finansiering av klimatåtgärder.

Christoffer Carstens pekar också på att bristen på pengar försenar robusta åtgärder. En särskilt stor utmaning är den befintliga bebyggelsen.

– Möjligheten att lägga på den typen av investeringar på VA-taxan är begränsad. Det gör att det är skattemedel och privata medel som måste in. Det är en anledning till att det går långsamt, säger han.

Försäkringsbranschen har också börjat morra över att naturskadorna ökar. Förra året uppgick de till nästan en halv miljard kronor, enligt Svensk Försäkrings egen statistik.

Den vanligaste typen är stormskador men därefter kommer skador till följd baktryck i vatten- och avloppssystem, som blivit överbelastade av skyfall. Många villaägare i Gävle, som larmade räddningstjänsten förgäves, såg avloppsvattnet bubbla upp ur källarbrunnen.

Fler skyfallsolyckor att vänta

Med dagens takt kan det ta decennier att göra våra städer och samhällen mer tåliga mot extremregn och översvämningar.

Samtidigt väntas skyfallen bli fler och intensivare redan de kommande årtiondena.

– Krisberedskapsplanering finns ju brett oavsett vad händelsen är. Sedan finns det några specialscenarior som vi har planer för, men inte för skyfall, konstaterar Patric Falk, säkerhetschef i Gävle kommun, som ledde krisledningens arbete efter skyfallen.

Här är risken för megaskyfall störst

Var de största regnmängderna hamnar är slumpmässigt även om sannolikheten att vissa områden drabbas är högre. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som har drabbats av de allra värsta skyfallen hittills, enligt MSB:s sammanställning.

Frågan är hur lång tid Gävle har på sig att skapa ett bättre skydd innan nästa extrema skyfall drar in?

– Det kan dröja 50 år eller ske igen om tio dagar, men just nu ser det ut att bli högtryck, säger Christoffer Carstens på Länsstyrelsen i Gävleborg.