Inga produkter i varukorgen.
Kompetenslyft ska ge renare glasflöden
ÅTERBRUK Glas som sorteras rätt kan återbrukas eller återvinnas till planglas – men kräver betydligt högre renhet än i dag. En ny kompetensstandard ska hjälpa branschen att nå dit.
Foto: Magnus Östh.
Glasbranschen står inför stora kompetensutmaningar, med få utbildningar, lågt söktryck och höga pensionsavgångar. För företag som arbetar med fönsterrenovering har en ytterligare begränsning funnits: de har inte kunnat anställa lärlingar inom sin egen nisch.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är Glasmästeriavtalet, där lärlingsutbildningen är utformad för glastekniker – en yrkesroll som omfattar betydligt fler arbetsmoment än vad fönsterrenoverare utför i praktiken.
– Eftersom glasteknikerutbildningen innehåller moment som fönsterrenoverare inte utför har företagen inte kunnat utbilda lärlingar tidigare. Med den nya kompetensstandarden kan de nu anställa lärlingar helt i enlighet med Glasmästeriavtalet, säger Joakim Länder på Glasbranschföreningen.
Den nya standarden definierar exakt vilka kunskaper som krävs, både för företag som vill ta emot lärlingar och för utbildningsgivare som vill starta fönsterrenoveringsutbildningar. Det ger branschen en tydligare yrkesroll och en stabilare kompetensförsörjning.
Indirekt effekt på renoveringsmarknaden
Till skillnad från vissa andra branschstandarder är syftet inte att påverka beställarledet eller valet mellan att byta och renovera fönster.
– Det är andra faktorer som styr om man renoverar eller byter fönster. Standardens syfte är att säkerställa kunskapsnivån på personal och i förlängningen kvaliteten på utfört arbete, säger Joakim Länder.
Samtidigt kan en bättre tillgång på kompetens göra renoveringsalternativet mer förutsägbart och skalbart – något särskilt viktigt för kommuner, bostadsbolag och fastighetsägare som vill minska klimatavtryck och byggavfall i stora renoveringsprogram.
Stor systemeffekt: renare glasflöden och ökat återbruk
Parallellt med den nya standarden har tre befintliga standarder inom glasyrken uppdaterats med avsnitt om återbruk och återvinning. Det är här Joakim Länder ser den största potentialen för bygg- och fastighetssektorn.
– I dag blir största delen av glaset som återvinns till returglas och isolering. För att tillverka nytt planglas krävs mycket hög renhet, säger han.
Några företag ligger redan långt fram i att återvinna glas till just planglas och att återbruka glas i projekt, men den kompetensen finns inte brett i branschen.
– Med den nya kompetensstandarden sprider vi den kunskapen till alla som arbetar med glas. Framtidens glasarbetare kommer att påverka både återvinning och återbruk genom att de lär sig hantera avfallet på rätt sätt, säger han.
När glas sorteras korrekt ökar möjligheterna till återbruk av rutor i renoveringsprojekt, bättre utsortering av kontaminerat material och högre kvalitet i återvinningsprocessen. Det kan i sin tur bidra till att minska klimatpåverkan och avfallsmängder i byggsektorn – en sektor där glas ofta är en förbisedd men klimatintensiv materialström.
Kan stärka cirkulära renoveringar framåt
De nya standarderna innebär att:
• renoveringsföretag får tydligare yrkeskrav och kan etablera lärlingsvägar,
• glasflöden kan sorteras och hanteras mer precist,
• återbruk av fönster och rutor kan skalas upp,
• och möjligheten att återvinna till planglas ökar när renheten förbättras.
För beställare som arbetar med cirkulära mål – exempelvis klimatbudgetar, minskat byggavfall eller taxanomiförenliga renoveringar – är renare materialflöden en central komponent.
– Jag ser det som ett före och efter i hur branschen hanterar glas, sammanfattar Joakim Länder.
