Krönika: Stadsplanering som vapen mot segregation

Utveckling Miljonprogrammen är inte en belastning – de är en outnyttjad resurs. Med rätt verktyg kan de bli en drivkraft för inkludering, hållbarhet och social sammanhållning. Det skriver arkitekterna Per Axelsson och Ola Göransson i en krönika för Hållbart Samhällsbyggande.

Krönika: Stadsplanering som vapen mot segregation
Tingstorget i Alby.

På Albyberget i Botkyrka flyttar unga, ofta kvinnliga, akademiker in i sina första bostadsrätter. De väljer att bo kvar där de vuxit upp, tack vare ett nytt utbud av bostadstyper och en upprustad utemiljö. Detta har skapat en positiv demografisk förändring och ökad integration. Albyberget är ett framgångsexempel på hur miljonprogramsområdenas potential kan låsas upp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Sverige brottas med växande socioekonomisk segregation. Boverket konstaterar att andelen blandade bostadsområden minskar. Miljonprogrammen (1965–1975), som byggdes för att lösa bostadsbristen, har paradoxalt nog bidragit till denna uppdelning. Medelklassen flyttade ut, vilket lett till koncentration av lägre inkomster. Segregationen manifesteras i sämre medellivslängd, skolresultat och högre arbetslöshet – en ”postnummer-effekt” som begränsar livschanser och minskar social sammanhållning.

    Vi menar att den nuvarande debatten missar en avgörande poäng: miljonprogramsområdena är en outnyttjad resurs för att vända denna utveckling. Deras robusta byggnadsmassa och stora grönområden utgör en perfekt grund för stadsbyggnadsmässig transformation och återbruk på social och fysisk skala. Genom smarta tillägg kan vi minska segregationen, erbjuda bostadskarriärer och skapa högkvalitativa, trygga utemiljöer för alla.

    Från stigmatisering till värdeskapande: Bryt den onda spiralen

    Miljonprogramsområdena har ofta en etablerad infrastruktur med skolor, service och kollektivtrafik, samt en rik social och kulturell mångfald. Trots detta leder stigmatisering till att fastighetsägare tvekar att investera. Den negativa bilden skapar en ond spiral med sämre boendemiljö och begränsade möjligheter. Att bryta detta kräver inte bara fysisk upprustning, utan också ett aktivt arbete med att förändra bilden och bygga tillit.

    Stadsplaneringens verktyg: Bygga broar och bryta barriärer

    Centralt är att integrera nyproduktion av hyresrätter, bostadsrätter och småhus i befintliga miljonprogramsområden. Fler upplåtelseformer ger valmöjligheter och en mer blandad befolkning. Framgångsrika exempel finns:

    • Malmö stad kopplar markanvisningar i attraktiva områden, som inre hamnen, till krav på investeringar i områden som Rosengård. Detta säkerställer en parallell och jämlik utveckling i hela staden.
    • På Rinkebyterrassen har nya bostäder byggts över E18, vilket markant ökat områdets attraktivitet. Både Rinkebyterrassen, Gårdsten i Göteborg och nämnda Albyberget visar på positiv socioekonomisk förändring.
    • I Gårdsten har variationen av boendeformer och kopplingar förbättrats, bland annat genom ett nytt centrum, Salviatorget, vilket har skapat mer liv och rörelse.
    • I Rosengård har Rosengårdsstråket omvandlat en tidigare barriär (Amiralsgatan) till en stadslik gata med spårväg, nya bostadshus och grönska, vilket möjliggör nya kvarter och kopplingar.

    Fysiska barriärer som vägar eller obebyggda ytor skapar isolering. Nya kopplingar som prioriterar gång- och cykeltrafik är avgörande för att minska den mentala uppdelningen. Tomma eller otrygga ytor som parkeringar kan bebyggas för att skapa en sammanhängande stadsväv. Nya broar över barriärer och stadsgator med aktiva bottenvåningar bidrar till ”ögon på gatan” och en levande dynamik.

    Grönområdena är en underutnyttjad resurs. De är ofta stora, men kan utvecklas till högkvalitativa, trygga mötesplatser för alla åldrar. Satsningar på barn och unga, tillsammans med att integrera ekologiska värden som biologisk mångfald och dagvattenhantering (exempelvis genom odlingsprojekt med boendedelaktighet), skapar robusta och attraktiva miljöer. Tillgång till en god utemiljö är en jämlikhetsfråga och en strategisk social investering.

    Vår uppmaning: En gemensam framtid byggd på inkludering

    Miljonprogrammen är en nationell resurs i kampen mot segregationen – en investering i hela Sveriges framtid och sammanhållning. Det är ett återbruk av en stadsbyggnadsidé som kräver nya tillägg för att fungera. En framgångsrik omvandling kräver:

    1. Motverka stigmatisering: Lyft fram områdets positiva berättelser och resurser.
    2. Blandade boendeformer: Integrera olika upplåtelseformer för social och ekonomisk blandning.
    3. Aktivera grönområden: Skapa trygga, multifunktionella mötesplatser.
    4. Förbättra fysisk infrastruktur: Bygg bort barriärer och skapa nya, levande gator.
    5. Knyt investeringar mellan stadsdelar: Följ Malmömodellen för jämlik stadsutveckling.
    6. Långsiktigt helhetsperspektiv: Arbeta uthålligt och brett.
    7. Boendedelaktighet: Involvera de boende i utvecklingsprojekten.
    8. Politiskt mod: Fatta långsiktiga beslut som främjar inkludering och hållbarhet.

    Vi uppmanar beslutsfattare att se miljonprogrammen som en strategisk nödvändighet. Att återbruka dessa områden är att omsätta hållbarhetsambitioner i praktisk handling, och skapar mervärde för både miljö, ekonomi och människor. Låt oss ta livet till en helt annan nivå!

    Per Axelsson och Ola Göransson, Arkitekter verksamma i Stockholm

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan

    Det senaste