Inga produkter i varukorgen.
Så kan grusplanerna bli framtidens mötesplatser
STADEN Runtom i Sverige ligger hundratals byggklara men bortglömda grusplaner. Nu lanseras ett koncept som ska ge dem nytt liv.
Yvan Ikhlef. Foto: AIX Arkitekter.
I skuggan av konstgräsets storhetstid ligger hundratals grusplaner spridda över Sverige – byggklara, men övergivna. Nu lyfts de fram som en resurs i framtidens hållbara stadsbyggande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakom idén står AIX Arkitekter och fastighetsbolaget Arwidsro, som tillsammans lanserar ett nytt koncept för modulära fotbollshallar – en satsning som tar avstamp i både klimatomställning och social hållbarhet.
– Det handlar kanske inte om att grusplanerna gör en regelrätt comeback – snarare pekar vårt förslag på hur dessa ytor kan tas tillvara och utvecklas för att möta dagens krav på idrott och samhällsnytta, säger Yvan Ikhlef, arkitekt och partner på AIX Arkitekter.
Dold tillgång i stadsbilden
Med mellan 500 och 1000 outnyttjade grusplaner runtom i landet pekar Yvan Ikhlef på ett ofta förbisett stadsbyggnadsproblem – och en möjlighet.
– De är redan planlagda för idrottsändamål och har gynnsamma grundläggningsförhållanden. I stället för att exploatera ny mark kan vi förvandla befintliga platser till moderna, multifunktionella anläggningar med låg klimatpåverkan och begränsade investeringar, säger han.
Lösningen är en flexibel och skalbar hall som möjliggör året-runt-aktiviteter för både organiserad idrott och spontana initiativ – i både storstad och småsamhälle.
Flexibel arkitektur för flera funktioner
Den nya halltypen bygger på ett modulärt system som kan justeras efter platsens och samhällets behov.
– Själva byggnadens skal är utformat med stor ombyggnadsflexibilitet, och fasadens tekniska lösning möjliggör snabba tillägg. Vi kan bygga ut med café, mötesrum, kansli, läktare – eller hålla det väldigt enkelt. Det gör hallen inte bara skalbar, utan också långsiktigt utvecklingsbar, säger Yvan Ikhlef.
Det handlar också om hur hallen kopplas till det offentliga rummet.
– En viktig kvalitet ligger i möjligheten att aktivera markplanet utvändigt. Det kan handla om sittplatser, planteringar eller spontana aktivitetsytor som stärker tryggheten och kopplar hallen till det lokala sammanhanget, säger han.
Hög nyttjandegrad och låg klimatpåverkan
En återkommande utmaning för idrottsanläggningar är låg nyttjandegrad och höga driftskostnader. Här är den nya hallen konstruerad för att ge maximal avkastning.
– Vi har utvecklat hallen med hög flexibilitet och ett utökat användningsprogram, för att hålla anläggningen aktiv under större delen av dygnet och året, säger Yvan Ikhlef.
Taket är samtidigt förberett för storskalig solenergiproduktion.
– En solcellsanläggning i samma storlek som hallens tak kan producera upp till 1 GWh per år. Det motsvarar energibehovet för 50–70 villor, och det bidrar till att sänka driftkostnader och samtidigt stödja lokal energiförsörjning, säger han.
Hallens konstruktion rymmer även möjligheter för gröna tak, dagvattenhantering och biologisk mångfald.
Idrotten som motor
– Vi ser fotbollen som en ingång, men hallen är förberedd för allt från temadagar och föreningsevent till marknader och prova-på-aktiviteter för skolor. Att samnyttja en och samma yta för flera ändamål är ett resurseffektivt sätt att tänka kring framtidens samhällsbyggande, avslutar Yvan Ikhlef.
