Landsbygdens utmaningar: ”Ett problem i skymundan”

SOCIAL HÅLLBARHET Avfolkning, en tuff arbetsmarknad och utanförskap präglar många av Sveriges mindre kommuner. Samtidigt väcker den gröna omställningen hopp om en vändning.

Landsbygdens utmaningar: ”Ett problem i skymundan”
Foto: Wretmarks foto / Adobe stock.

Landsbygdens kommuner kämpar i motvind. De unga flyttar, den äldre befolkningen ökar och arbetsmarknaden är smal. Trots detta hamnar diskussionen om utanförskap oftast i storstädernas förorter – medan de små orternas sociala problem sällan syns i debatten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – När vi talar om utanförskap ligger fokus nästan alltid på storstäderna, medan landsbygdens utmaningar hamnar i skymundan, säger Johan Kihlberg, utredare på Boverket, till Hållbart Samhällsbyggande.

    Han är projektledare för rapporten Utanförskap och livsvillkor på landsbygden, som granskar den sociala och ekonomiska utvecklingen i Pajala, Dorotea, Sollefteå, Filipstad och Gislaved.

    Johan Kihlberg förklarar att utanförskapet tar sig andra uttryck i småkommunerna än i storstäderna. Det handlar inte om förortsområden där arbetslösheten är hög och segregation skapar djupa sociala klyftor – utan snarare om låg befolkningstäthet, krympande välfärd och en allt större andel pensionärer.

    Segregation på landsbygden ser också annorlunda ut än i storstäderna. Enligt Johan Kihlberg är det snarare socioekonomiska skillnader mellan tätorter och den omgivande landsbygden som sticker ut.

    – Vissa kommuner, som Dorotea och Pajala, upplever i princip ingen segregation alls. Visst finns det mer eller mindre attraktiva områden, men tack vare de låga huspriserna kan i stort sett alla med en fast inkomst köpa ett hus, säger han.

    Men i andra småkommuner finns stora sociala klyftor. Filipstad och Gislaved pekas ut som exempel där segregation och utanförskap är påtagliga. I bostadsområdet Trasten i Gislaved är de socioekonomiska problemen jämförbara med storstädernas utsatta områden.

    – Skillnaden är att allt sker i mindre skala – både problemen och samhällena i sig, säger han.

    Den gröna omställningen – en möjlighet eller en risk?

    En av landsbygdens största utmaningar är arbetsmarknaden. Många arbetstillfällen är kopplade till traditionella näringar såsom industri, skogsbruk och jordbruk, men antalet kvalificerade jobb är få. Det leder till att många unga med högre utbildning flyttar och inte återvänder.

    – Många vill återvända, men jobben de söker finns inte alltid – vilket kan skapa en fly in, fly out-problematik, säger Johan Kihlberg.

    Den gröna omställningen och nya industrisatsningar skulle kunna förändra detta, men samtidigt råder stor osäkerhet.

    – Framför allt har ju Northvolt bidragit till en stor tveksamhet, och Northvolts kris hade redan börjat när vi intervjuade kommunerna, säger han.

    För många landsbygdskommuner är framtiden oviss. Pajala har sin gruva som tillväxtmotor, medan Sollefteå hoppas på förväntade industrietableringar inom energisektorn.

    – Vid tiden för intervjuerna med Sollefteå fanns förhoppningar om Unipers satsning på produktion av grönt flygbränsle. Dock valde företaget senare att inte gå vidare med projektet, avslutar Johan Kihlberg.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan