Lång väg till fungerande marknad för återanvänt byggmaterial
BYGGMATERIAL Det finns mängder av begagnat byggmaterial – men det mesta tas aldrig omhand. Brist på kunskap och en dåligt fungerande marknad är två faktorer som gör det svårt att återanvända, enligt aktörer i branschen.
Företaget Kompanjonen är ett av det fåtal svenska företag som fullt ut arbetar med återanvändning av byggmaterial på ett storskaligt och industriellt sätt. Det senaste året har verksamheten gått från att vara en återförsäljare av byggvaror för återbruk, till att fungera som en konsultfirma.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Foto: Kompanjonen
– Vi vill vara med tidigt och i första skedet, det är lite sent att komma in när man redan har börjat riva, säger Per Håkansson, Kompanjonen, och fortsätter:
– Efterfrågan på återbrukat är enorm.
Det kan handla om dörrar, fönster eller andra byggvaror, oftast inte äldre än 20 år, som plockas ned från kontor som byggs om eller hela byggnader som ska rivas.
Ofta finns det enligt Per Håkansson relativt god kunskap om till exempel vilka kemikalier som ingår, eftersom produkterna är relativt nya.
Svårt få in återbrukat i stora projekt
Kompanjonen förmedlar även överskottspartier och felbeställningar.
Företaget arbetar bland annat med att utbilda inventerare. Med hjälp av en iPhone och en app (Dacke by CCB) kan man inventera och registrera materialet som ska rivas bort, så att det kan förmedlas till en ny användare. Systemet kan även användas internt om behovet finns.
FAKTA
Fem huvudsakliga utmaningar för att öka återanvänt byggmaterial enligt Per Håkansson:
- Budgetera och planera för återbruk från start.
- Professionella demonteringstjänster och fraktlösningar måste finnas.
- Utveckla system för återtillverkning.
- Professionella aktörer inom mellanlagring med inriktning på återbruk.
- Bygga upp erfarenhet och kunskap om återanvändning av byggmaterial så att frågan avdramatiseras och inte görs svårare än vad den är.
Torbjörn Zettergren på Vasakronan har genomfört flera projekt där återbrukat byggmaterial använts. Att få in återbrukat i de riktigt stora projekten är svårt, men han ser en potential i de cirka 350 lokalanpassningsprojekt som genomförs årligen.
– Vi har mer eller mindre återbruk i alla projekt. Det är ett krav på oss projektledare, säger han.
För Vasakronans del handlar det till viss del om att få med sig hyresgäster och uthyrare i ett tidigt skede så att alla är överens om att återbrukat byggmaterial ingår i projektet. Men kunskapen om själva varorna är också betydelsefull.
– Första steget är att förstå det värde man har. Att ta sitt ansvar att se till att varorna inte går på deponi. De har även ett klimatvärde, säger Torbjörn Zettergren.
Återtillverkning nästa stora utvecklingsområde
En fungerande marknadsplats är nästa knäckfråga.
– Det finns inte för lite återbrukbart byggmaterial, utan det som saknas är sätt att hantera det. Så fort man får upp en rutin så tror jag att det finns vinning i det, säger han.
Torbjörn Zettergren menar att det generellt rivs bort onödigt mycket.
– Vi behöver bli bättre på att minimera omfattningen av ombyggnaderna, det måste vara det mest miljövänliga, säger han.
Han ser fler fördelar än bara de miljömässiga med återbrukat byggmaterial:
– Det är billigare och snabbare, för det blir inga leveranstider.
Per Håkansson, Kompanjonen, ser återtillverkning som nästa stora utvecklingsområde för de företag som idag tillverkar byggprodukter.
– Om jag får en beställning på 300 dörrar, då kanske jag kan leverera 300, men sannolikt inte i samma färg, till exempel. Om man återtillverkar, så skickar man förslagsvis de begagnade dörrarna till en befintlig nytillverkare som är väldigt duktig på dörrar. När de sedan skickas ut igen medföljer bland annat garantier på ett helt annat sätt. Tillverkaren skulle kunna bygga ett nytt varumärke kring det. Det tror jag är avgörande för att uppnå de industriella volymerna, säger han.
