Louise König om utmaningarna för samhällsbyggnad

HÅLLBART BYGGANDE Hon går från livsmedelsbranschen till samhällsbyggnadssektorn. Louise König är ny på Ramboll, där hon ska arbeta med hållbar affärsutveckling. Hållbart samhällsbyggande har frågat henne om sektorns största utmaningar, och vad hon tar med sig från jobbet på Coop.

Louise König om utmaningarna för samhällsbyggnad
Louise König arbetar sedan den 9 september med hållbar affärsutveckling på Ramboll. Foto: Ramboll

Du tillträdde 9 september, 1 oktober tillträder Mattias Goldmann på Sweco och Marie Trogstam på ÅF Pöyry.  Tre nya personer på delvis nya befattningar hos stora aktörer inom samhällsbyggnad. Hur kommer det att märkas?

– Det är väldigt kul att branschen växlar upp och kompletterar flera existerade miljö- och hållbarhetsansvariga på andra bolag i branschen. Ramboll gör det som ett team, med mig och Anna Essehag. Jag hoppas att det kommer märkas på flera sätt. Ett är kanske tydligare branschinitiativ, ett annat att vi tar mer position individuellt samt tillsammans med våra kunder och nya konstellationer av förändringsaktörer. Samhällsbyggande omfattar ju så breda och djupa områden, det påverkar allt från politik till alla oss medborgare.

Vilka är de största hållbarhetsutmaningarna inom samhällsbyggnad som du ser det?

– Rent generellt så är det tiden. Vi har tiden emot oss. Vi människor ser oss ofta som kronan på verket, men vi är bara en parentes i jordens historia. Den industriella revolutionen är cirka 250 år, homo sapiens 300 000 år, i relation till jordens 4,5 miljarder år.

I agenda 2030-arbetet har vi drygt tio år kvar. Så väl FN, filantroper som Bill Gates och vetenskapsrepresentanter säger alla att i detta tempot så klarar vi inte FN:s 169 delmål. Vi måste göra en ny ”innovativ teknisk/industriell resa på 10 till 20 år”, hur ska det gå till?

  Var ligger byggsektorns största hållbarhetsutmaningar som du ser det?

– Den bebyggda miljön globalt står för kring 30 procent av de globala koldioxidutsläppen – sektorn har därmed ett stort ansvar och behöver agera därefter. Utmaningen är att växla upp och göra mer, snabbare. Exempelvis genom att se över affärsmodeller så att de styr mer mot hållbarhet än mot ekonomi. Man behöver fokusera ännu mer på materialen, att de är miljö- och klimatsmarta. En förvånande stor del av klimatpåverkan i en byggnad kommer från materialen.

Vilka är de främsta målkonflikterna och hur tänker du att de kan hanteras?

– Investeringsmodellen, RoI (Return of Investment). Vi måste tänka långt och kort samtidigt. Hur investerar vi för framtiden i kombination med att vi har kortsiktiga ekonomiska restriktioner? Jag tror även, vilket inte direkt är en målkonflikt, att det finns en oerhörd potential i den digitala transformationen för alla, som individer och professionella. Hur använder vi teknik som ett verktyg för att öka det ”goda” och minska den dåliga påverkan? Silicon Valley-kollektivet har ju skapat oerhörda tillgångar och tillväxt, vi kan lära mycket av deras entreprenöriella tänkande. Men de har inte i samma hastighet adderat till ett mer hållbart samhälle, leverne, livskvalité. Det borde ju tekniken också kunna leverera.

Vad tar du med dig från ditt tidigare arbete med hållbarhetsfrågor inom livsmedelsbranschen till ditt nuvarande inom samhällsbyggnadssektorn?

– Livsmedelskedjans och handelsfrågorna generellt, och mina internationella erfarenheter. Hur man kan tänka kommersiellt direkt till kund, mer B2C. Att använda data. Affärsutveckling, hur man kan skapa intäktsdrivande lösningar. Många pratar om det, men få gör det. Vikten av genomförandet, det vill säga ta stora idéer till strategier och implementering hela vägen ut och inte missa i genomförandet och kommunikationen till slutanvändaren och se om man får önskad effekt. Vi måste eftersträva impact, det vill säga minska miljöpåverkan, minska utanförskap, fattigdomsbekämpning och öka de sociala positiva bidragen i allt vi gör.

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser