Målet: Idéfabriken ska bli ”banbrytande” inom återbruk i Sverige

Fastighetsutvecklaren NREP ska sätta Stockholmsförorten Skarpnäck på kartan med sitt nya spjutspetprojekt Idéfabriken ¬– 100 bostäder, förskola och verksamhetslokaler med höga återbruksambitioner.

– Målsättningen är att kvarteret Idéfabriken ska bli banbrytande och det mest omfattande återbruksbostadsprojektet i Sverige, säger Joanna Berg, regionchef Stockholm-Mälardalen på NREP.

Idéfabriken ska visa vägen

Idéfabriken ska visa vägen för hur branschen kan skala upp återbruk inom nyproduktion, enligt Gustaf Lilliehöök, som leder NREP:s strategiska arbete för social och miljömässig hållbar utveckling av stadsmiljöer och fastigheter.

– Vi hoppas absolut att det ska skapa en kedjereaktion som sprider sig vidare och får positiv effekt långt bortom detta specifika projekt.

Byggregler stödjer inte återbruk

Tidsplanen för när spaden kan sättas i jorden för det nya området Skärgårdsskogen i Skarpnäck är oklar. Möjligen kan den nya detaljplanen, som omfattar markanvisningar till fem olika bostadsaktörer, antas av kommunfullmäktige under början av 2024.

– Tidshorisonten är både en utmaning och möjlighet kopplat till återbruk. Vi kan inte säga vilka material som är tillgängliga för oss då, konstaterar Joanna Berg.

Kommunen vill ha specifikationer på fasadmaterial. Men vi vet inte om teglet är gult, rött eller svart.

En annan utmaning är att processerna för detaljplan och bygglov inte är anpassade för att underlätta återbruk.

– Kommunen vill ha specifikationer på fasadmaterial. Men vi vet inte om teglet är gult, rött eller svart. Vi behöver flexibilitet på ett annat sätt här, säger Gustaf Lilliehöök.

Måste vara återbruksdetektiver

Trots att byggstarten ligger minst ett par år fram i tiden har NREP påbörjat en inventering av vilka återbrukbara material som kan finnas i närområdet. Arkitekter och utvecklare ägnar sig åt en form av detektivarbete för att kunna skörda från rivningar och avfall.

– Ur ett koldioxidperspektiv kan vi inte ha för långa transporter. Det handlar om att hitta olika lösningar med lokala källor, konstaterar Gustaf Lilliehöök och tillägger att långa transporter går bort även av ekonomiska skäl.

Återbruk får inte vara kostnadsdrivande

Han framhåller att det är viktigt att återbruk på sikt inte är kostnadsdrivande utan kostnadsneutralt.

– Vi måste skapa lösningar som inte kostar väsentligt mer än när vi bygger med vanliga material för annars kommer lösningarna aldrig skalas upp och användas av branschen på bredare front.

Gustaf Lilliehöök tar ett exempel på hur nya loopar för återbruk skapats. NREP har fått spillmaterial från golvtillverkare, som blivit till unika golv med breda ekplankor och andra träslag.

– De här materialen skulle annars brännas, och eftersom vi får dem gratis så kan vi investera mer arbetskostnad, men fortfarande hålla samma kostnadsnivå som nya material.

Han lyfter samtidigt fram att bristen på produktdokumentation och svårigheter att få garantier kan vara hinder för återbruk.

– När man ska köpa i volym så måste man egentligen ha en CE-märkning inom EU. Och det är mycket svårare än man kan tänka sig att sätta ett certifikat på en återbrukad produkt som du ska ta in i ett nytt hus.

Behöver bygga nya samverkansformer

Gustaf Lilliehöök konstaterar också att det ställer nya krav på samverkan inom värdekedjan för att skapa en cirkulär process. För NREP är det viktigt att bygga långsiktiga relationer med aktörer som vill utvecklas och pröva nya grepp. Det framgångsrika samarbetet fortsätter med danska arkitektbyrån Lendager group, som har kunskap om cirkularitet, metoder för materialhantering och anställda upcyclingexperter. NREP knyter också till sig välrenommerade Tengbom.

– De här projekten är en investering i kunnande och lärande som vi kan applicera i nästa projekt och vidare.

Skarpnäck är ett ”fyrtornsprojekt”

NREP har som ambition att av deras totala utvecklingsprogram ska 10 procent vara ”fyrtornsprojekt”, som verkligen driver agendan framåt. Idéfabriken är det första projektet av sitt slag i Sverige, enligt Joanna Berg och Gustaf Lilliehöök.

– Vad det gäller just återbruksagendan är det absolut ett fyrtornsprojekt. För vi behöver skapa många av de lösningar och samarbetsformer i värdekedjan som behövs för att kunna genomföra det här, säger Gustaf Lilliehöök.

– De lösningar som vi letar efter när vi tittar på återbruk, men även andra hållbarhetsperspektiv, är att de självklart måste ha potential att bli skalbara.

Är det möjligt att uppnå högre återbruksgrad i Skarpnäckprojektet än i ert danska projekt Upcycle studios, där radhusen består till 69 procent återbrukat material?

– Nej, det är inte ambitionsnivån heller. Syftet med Upcycle Studios var att vidareutveckla specifika återbrukslösningar. Efteråt har vi använt en del av de här lösningarna i andra projekt, men där gör vi det mer selektivt, säger Gustaf Lilliehöök.

Han är övertygad om att hela samhällets övergång till en cirkulär ekonomi är nödvändig för ett fortsatt välstånd. Tänk då att bygg- och fastighetsbranschen i dag står för 40 procent av råvarukonsumtionen och genererar en tredjedel av avfallsberget. Ett resursslöseri som inte kan fortsätta, menar han.

– Danmark kommer inom tre årtionden ha slut på det grus som behövs för att producera betong och måste då importera det.

Cirkulär ekonomi är svårt

Nyligen deklarerade NREP att bolaget vill ta en ledande position i den gröna omställningen genom att uppnå en koldioxidneutral fastighetsportfölj utan klimatkompensation redan 2028. Klimatfrågorna är lättare att driva än att införa omfattande återbruk, konstaterar Gustaf Lilliehöök.

– Medvetenheten om att vi måste agera i klimatfrågan har infunnit sig. Vi befinner oss mycket längre bak i utvecklingen vad gäller att gå över till en cirkulär ekonomi och återbruk.

– Vi som industri måste ta tag i det. Men än så länge gömmer vi oss och fokuserar på klimatet eftersom cirkulär ekonomi är svårt.