Nytt verktyg vill hjälpa planerare att undvika värmestress

Mikroklimat Ett nytt digitalt verktyg ska göra det enklare för planerare att visuellt se hur nya hus påverkar mikroklimatet och skapar värmeöar.
– Vi kan se ganska snabbt att det ena förslaget är bättre än det andra när det kommer till mängden bra yta klimatmässigt, säger Anders Wester, arkitekt och konsult på Spacemaker AI.

Nytt verktyg vill hjälpa planerare att undvika värmestress
Spacemakers verktyg för mikroklimatanalys visar här skapade värmeöar.

Den globala uppvärmningen drabbar i allra högsta grad städerna. Och värmeböljor ser ut att bli vanligare i Sverige, heta perioder som hittills inträffat var 20:e år i genomsnitt kan komma att inträffa så ofta som var tredje eller femte år mot slutet av århundradet, enligt SMHI.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Förtätningen av våra städer förändrar inte bara hur vi ser på platser utan också hur vi fysiskt upplever dem. Städer är varmare än den omgivande landsbygden och den urbana värmeön bibehåller en högre nattetemperatur.

Förtätning skapar varmare städer

För att bygga hållbara städer behöver stadsplanerare och arkitekter därför ta mer hänsyn till hur ett nytt hus påverkar mikroklimatet på kvartersnivå.

Stadsklimatforskare Fredrik Lindberg. Foto: Emma Sjöberg

– Varje förtätning bidrar ju oftast till en varmare stad. Du kan aldrig kompensera med vegetation eller med blågröna lösningar när du bygger upp en stad. Husen är det som överlägset mest påverkar klimatet lokalt i staden, säger Fredrik Lindberg, som forskar inom stadsklimatologi vid Göteborgs universitet.

Analys av värmeöar inte prioriterat

Trots en ökad medvetenhet bland planerare och arkitekter om betydelsen av mikroklimatanalyser prioriteras det ändå inte alltid.

– Det är något som oftast kommer in sent i planeringen. Det finns många andra faktorer som styr planerandet i mycket högre grad än det lokala klimatet, anser Fredrik Lindberg.

Hjälper planerare att tolka klimatdata

Och detta har företaget Spacemaker tagit fasta på genom att släppa en ny funktion till befintliga realtidsanalyser i 3D-designprogrammet Spacemaker. Det nya digitala verktyget för mikroklimatanalyser bygger på två års forskning om värmeöar i stadsmiljö och Universal Thermal Climate Index (UTCI). Verktyget ska vara enkelt att använda och förstå för planerare och arkitekter utan att de själva behöver hämta in och beräkna klimatdata från olika väderkällor, uppger Spacemaker.

Anders Wester, arkitekt på Spacemaker AI.

– När vi utformar vårt kvarter har vi möjlighet att förstå hur klimatet kommer att vara när byggnaderna står där. Då tar vi in data såsom lufttemperatur, lufttryck och molnbildningar i området, vind och luftfuktighet och värmestrålning på marken. När vi har den informationen kan vi förstå hur den upplevda temperaturen kommer att vara på den platsen, förklarar Anders Wester.

Mikroklimatanalys som kan visa värmeöar

Programmet visar värmeöar som röda utslag runt de modellerade huskropparna.

– En planerare kan testa säg 20 olika förslag i plattformen och jämföra dem med varandra och förstå att vi borde placera byggnaden på det här sättet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett bra klimat.

Möjlighet att undersöka komfortklimat tidigare

Denna typ av verktyg för att jobba iterativt med designprocessen kommer, enligt Spacemaker, att bli viktigare inom stadsplaneringen.

– Vi ser det här som en möjlighet att komma in med klimatfrågan i själva skisskedet. Det blir en naturlig del i vårt sätt att arbeta som planerare att man tar de här frågorna om värmeöar eller kyla på större allvar, säger Anders Wester.

Grafik: Spacemaker

”Vinst att göra det på kvartsnivå”

Även Fredrik Lindberg ser ett ökande behov av mikroklimatanalyser i utformningen av våra utemiljöer. Han tycker att det redan har blivit mer och mer vanligt vid nybyggnation, framför allt vad gäller vindförhållandena.

– Det finns definitivt en vinst i att göra det även på den här kvartersnivån.

Forskare utvecklar gratis mikroklimatverktyg

Fredrik Lindberg är personligen engagerad i just denna del av forskningsområdet. Han arbetar för Göteborgs universitets räkning med att utveckla ett öppet användarvänligt klimatplaneringsverktyg för forskare, arkitekter och planerare som insticksverktyg i QGIS.

– Vi har ett verktyg som är på lite större skala, men som också kan användas på kvartersnivå.

Är det en fördel, kopplat till klimatförändringarna, att det kommer ut lättare och fler verktyg på marknaden?

– Ja, det tror jag absolut. Tekniken går ju framåt väldigt fort. Bara på den tiden jag har arbetat märker man att det blir mer och mer dels sofistikerade verktyg, dels verktyg som är riktade mot den faktiska användaren, arkitekten, stadsplaneraren och andra. Det är ju jättepositivt. Varje liten sak du gör i staden, även fast det är på kvartersnivå, och du beaktar klimatet så har det betydelse både lokalt, regionalt och globalt, säger Fredrik Lindberg.

Vad är faran med att inte titta på mikroklimatet när vi alltmer förtätar i våra städer?

– Ju mer tät stad vi bygger desto varmare blir staden och troligen blir följden att vi får fler människor som får problem med värmen om vi inte planerar på ett sätt där vi försöker mildra de här effekterna.

Läs mer om stadsklimatforskning här.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser