Nu kommer ”community living” – så får du det att fungera i praktiken

– Community living innebär här att den egna, fullvärdiga bostaden kompletteras med gemensamma ytor, service och aktiviteter. Skillnaden mot traditionellt coliving är att man inte delar bostad, och genom samarbetet med Udda finns också en operatör som ansvarar för att de gemensamma funktionerna får ett aktivt innehåll över tid, säger Anna-Karin Malmqvist.

Square Garden omfattar 439 hyreslägenheter och närmare 450 kvadratmeter särskilda medlemsytor. Där planeras bland annat coworking, mötesrum, eventkök, aktivitetsrum, hemmabio och verkstad. Till detta kommer innergård, takterrass och ett publikt communitycafé.

Fler efterfrågar ett utökat boende

Bakom intresset finns flera förändringar i hur människor bor och använder sina bostäder. Många nya lägenheter är små och en stor andel av de svenska hushållen består av en person. Enligt SCB var 42 procent av hushållen ensamstående vid utgången av 2025.

Att bo ensam behöver inte innebära att man känner sig ensam. Däremot kan det finnas en efterfrågan på bostäder där det går att växla mellan avskildhet och sociala sammanhang.

– Vi ser ett intresse för boendeformer där den egna bostaden kompletteras med service, arbetsplatser och möjligheter till social gemenskap. För oss är det intressant eftersom det kan stärka boendeerbjudandet och samtidigt skapa fler kvaliteter i fastigheten och närområdet, säger Anna-Karin Malmqvist.

Square Garden har många mindre lägenheter och ett centralt läge i Kista. Klövern bedömer att konceptet kan attrahera människor i olika åldrar och livssituationer, inte minst personer som är nya i Stockholm och söker både en bostad och sociala sammanhang.

Placeringen avgör användningen

En av de viktigaste frågorna är var de gemensamma ytorna placeras. Lokaler som ligger avskilt riskerar att bli bokningsbara rum som sällan används. För att sänka tröskeln behöver de finnas där de boende redan rör sig.

– Vi tror att tillgänglighet och placering är viktigt. De gemensamma miljöerna behöver ligga naturligt i huset och i de boendes vardagliga rörelsemönster, exempelvis i anslutning till entréer och andra funktioner som används ofta, säger Anna-Karin Malmqvist.

Ytorna behöver också kunna användas på flera sätt. Flexibla möbler, god akustik och möjlighet att dela upp en lokal kan göra den användbar både för arbete, mindre möten och sociala aktiviteter.

Samtidigt ska det gå att vistas där utan att behöva delta aktivt. Den boende kan vilja arbeta, ta en kaffe eller befinna sig nära en aktivitet utan att själv medverka.

– Samtidigt ska det vara möjligt att använda miljöerna på olika sätt, man ska kunna vara en del av sammanhanget utan att alltid behöva delta aktivt, säger Anna-Karin Malmqvist.

Någon måste hålla i arbetet

Den fysiska lokalen är bara en del av konceptet. Någon behöver också ansvara för aktiviteter, välkomna nya boende, fånga upp synpunkter och utveckla innehållet över tid.

I Square Garden delar Klövern och Udda på ansvaret. Klövern sköter bostäderna och fastighetsförvaltningen, medan Udda ansvarar för community- och serviceerbjudandet.

– En viktig anledning till att vi valt att samarbeta med en erfaren operatör som Udda är att skapa kontinuitet och förutsättningar för ett community som utvecklas tillsammans med de boende. Udda ansvarar för community- och serviceerbjudandet och arbetar med bemanning, aktiviteter och dialog med de boende, medan Klövern ansvarar för bostäderna och fastighetsförvaltningen, säger Anna-Karin Malmqvist.

För andra fastighetsägare blir en central fråga därför vem som har mandat, budget och tid att driva arbetet när projektorganisationen har lämnat huset. Ansvarsfördelningen behöver vara klar redan före inflyttningen.

De boende behöver samtidigt få möjlighet att påverka. Behov och önskemål kan förändras när fler flyttar in och det blir tydligare vilka som använder lokalerna.

– Ambitionen är att de boende successivt ska kunna påverka aktiviteterna och hur innehållet utvecklas. Udda tillhandahåller struktur och stöd, men ett levande community behöver också utvecklas tillsammans med dem som faktiskt bor där, säger Anna-Karin Malmqvist.

Kan bidra till en levande blandstad

Community living kan även användas som en del av stadsutvecklingen. Square Garden är en tidigare kontorsfastighet som byggs om till bostäder när Kista ska utvecklas från ett kontorsdominerat område till en mer blandad stadsdel.

Bostäderna tillför människor under fler delar av dygnet. Genom ett publikt café och andra verksamheter kan projektet också skapa mötesplatser för personer som inte bor i fastigheten.

– Square Garden är en del av Kistas omvandling från ett kontorsdominerat område till en mer levande blandstad. Genom att tillföra bostäder och samtidigt skapa mötesplatser, service och publika verksamheter hoppas vi kunna bidra till mer aktivitet under fler delar av dygnet. Community living stärker den ambitionen, säger Anna-Karin Malmqvist.

Omvandlingen av den befintliga kontorsbyggnaden ger samtidigt möjlighet att behålla stomme och andra byggnadsdelar. Eventuella miljövinster från själva communitymodellen beror bland annat på om gemensamma arbetsplatser, verktyg och aktivitetsytor minskar behovet av privata ytor och egen utrustning.

Det är ännu för tidigt att bedöma resultatet i Square Garden. De första hyresgästerna flyttar in i september 2026 och de gemensamma ytorna, innergården och takterrassen beräknas stå klara efter årsskiftet.

– Därefter ser vi fram emot att följa upp och utvärdera modellen och ta med oss erfarenheterna i kommande projekt, säger Anna-Karin Malmqvist.

Sex råd för att utveckla community living

• Utgå från behoven. Börja med målgruppen och de boendes vardag i stället för en färdig lista över gemensamhetsytor.
• Placera ytorna i vardagsflödena. Entréer och vägar till funktioner som används ofta ger fler naturliga möten än avskilda lokaler.
• Skapa olika nivåer av deltagande. Det ska gå att ordna en aktivitet, arbeta i närheten eller bara vistas i lokalen.
• Utse en långsiktig ansvarig. Bestäm vem som ska bemanna, finansiera och utveckla verksamheten efter inflyttningen.
• Låt de boende påverka. Börja med ett grundutbud, men anpassa innehållet efter faktisk användning och återkoppling.
• Följ upp innan modellen skalas upp. Mät lokalernas användning, deltagande, trivsel och upplevd trygghet. Följ även upp ekonomi, energianvändning och eventuella resursbesparingar.