Inga produkter i varukorgen.
Ny granskning visar vad som försenar överklagade byggprojekt
Bygg Långa handläggningstider och bristfälliga kommunala underlag bidrar till att byggprojekt försenas. Det visar en ny granskning från Riksrevisionen. Samtidigt väcker rapporten frågor om huruvida en föreslagen reform kommer att korta överklagandeprocesserna.
Riksrevisionen har granskat hur länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna hanterar överklagade beslut om bland annat bygglov och detaljplaner. Slutsatsen är att handläggningen kan effektiviseras, framför allt hos länsstyrelserna, där skillnaderna i handläggningstider är stora.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt Riksrevisionen innebär utdragna överklagandeprocesser att byggprojekt försenas, vilket kan medföra ökade kostnader för både berörda aktörer och samhället.
Under perioden 2018–2025 tog länsstyrelserna emot mellan 4 500 och knappt 5 800 överklaganden per år. Omkring hälften av länsstyrelsernas beslut överklagas vidare till mark- och miljödomstolarna.
Brister i kommunernas underlag förlänger processen
Ett av problemen som Riksrevisionen identifierar är kvaliteten på de handlingar som kommunerna skickar vidare när beslut överklagas. Ofullständiga underlag och bristande beslutsmotiveringar leder till merarbete hos länsstyrelserna, som behöver begära kompletteringar eller reda ut otydligheter.
Granskningen visar att länsstyrelserna arbetar på olika sätt för att förebygga problemen. Vissa har regelbundna kontakter med kommunerna och ger stöd för att förbättra underlagen, medan andra gör det i mindre utsträckning eller inte alls.
Riksrevisionen rekommenderar därför länsstyrelserna att se över hur kontakterna med kommunerna kan utvecklas för att minska återkommande brister.
Även personalbrist och skillnader i arbetssätt påverkar handläggningstiderna. Enligt granskningen har flera länsstyrelser svårt att nå regeringens mål, samtidigt som vissa har lyckats effektivisera sin handläggning genom förändrad arbetsfördelning.
Osäkert om föreslagen reform kortar väntetiderna
Parallellt finns ett förslag från Miljötillståndsutredningen om att ta bort länsstyrelserna som överklagandeinstans för ärenden enligt plan- och bygglagen. Överklaganden av exempelvis bygglov skulle då prövas direkt av mark- och miljödomstolarna. Syftet är bland annat att förkorta den totala handläggningstiden.
Men Riksrevisionens granskning visar att en kortare instanskedja inte automatiskt leder till kortare väntetider.
År 2016 genomfördes en liknande förändring för överklagade detaljplaner. Reformen ledde enligt Riksrevisionens bedömning till kortare handläggningstider totalt sett, men tidsvinsterna blev mindre än förväntat. För de ärenden som avgjordes redan i första överklagandeinstansen blev handläggningstiderna i stället längre.
Riksrevisionen pekar därför på att en motsvarande utveckling skulle kunna uppstå om även bygglov och andra ärenden flyttas direkt till domstolarna. Eftersom drygt hälften av de överklagade lovärendena avgörs slutligt i första instans skulle många ärenden kunna få längre handläggningstider om reformen får liknande effekter.
Förslaget har remissbehandlats och bereds enligt rapporten i Regeringskansliet.
