PFAS i mark och schaktmassor – detta behöver branschen bevaka

Branschen behöver framför allt bevaka:

• kommande vägledning om PFAS-förorenade schaktmassor
• fortsatt kartläggning av förorenade områden
• arbetet för en mer enhetlig tillsyn
• möjligheten till en nationell databas
• utvecklingen av nya saneringsmetoder

Ny vägledning om schaktmassor kan komma

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att sammanställa och uppdatera information om PFAS i olika avfallsströmmar. En särskild del av uppdraget gäller hanteringen av PFAS-förorenade schaktmassor.

Myndigheten ska identifiera vilka problem som finns och vid behov utveckla eller förbättra vägledningen. Naturvårdsverket kan också föreslå åtgärder på nationell nivå.

Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2028.

Handlingsplanen innehåller inga nya krav på exempelvis provtagning, klassificering eller hantering av schaktmassor. Resultatet av Naturvårdsverkets arbete kan däremot få betydelse för hur massorna ska hanteras framöver.

Enligt regeringen förekommer PFAS i nästan alla avfallsfraktioner eftersom ämnena används i många produkter och industriprocesser. Regeringen anser att utvecklad information och tillsynsvägledning behövs för att föroreningarna inte ska spridas genom avfallshanteringen.

Omkring 22 000 områden kan vara förorenade

Antalet områden som identifierats som potentiellt PFAS-förorenade ökade från omkring 19 000 i början av 2025 till omkring 22 000 i januari 2026.

Uppgiften innebär inte att samtliga områden har undersökts eller konstaterats vara förorenade. Av handlingsplanen framgår inte heller hur många av platserna som berör befintliga fastigheter eller planerade byggprojekt.

Naturvårdsverket ska tillsammans med länsstyrelserna fortsätta kartläggningen. Myndigheten ska också lämna förslag på hur PFAS-förorenade områden kan hanteras och prioriteras på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt effektivt sätt.

Uppdraget löper till 2029 och ska delredovisas varje år.

Enligt regeringen är det tekniskt svårt och kostsamt att sanera PFAS-förorenad mark och rena förorenat vatten. Saneringsanslaget kan användas för områden där ingen verksamhetsutövare eller markägare kan hållas ansvarig.

Tillsynen ska bli mer enhetlig

Regeringen bedömer att tillsynen av PFAS-förorenade områden behöver bli mer enhetlig. Naturvårdsverket ska därför fortsätta utveckla den nationella samordningen och tillsynsvägledningen.

Handlingsplanen inför inte nya tillsynskrav för byggherrar, fastighetsägare eller entreprenörer. Förändrad vägledning kan däremot påverka hur tillsynsmyndigheterna bedömer och prioriterar förorenade områden.

Under 2026 och 2027 leder Naturvårdsverket även en nationell tillsynskampanj vid brandövningsplatser där PFAS riskerar att nå vattentäkter eller andra särskilt känsliga områden. Kampanjen har beslutats sedan tidigare och presenteras alltså inte för första gången i handlingsplanen.

Nationell databas ska övervägas

Naturvårdsverket ska analysera förutsättningarna för en brett tillgänglig nationell databas över särskilt förorenade områden.

Det finns ännu inget beslut om att databasen ska skapas. Handlingsplanen anger inte heller vilka uppgifter den i så fall skulle innehålla eller vilka aktörer som skulle få tillgång till dem.

Om databasen inrättas skulle informationen kunna användas vid exempelvis fysisk planering, markundersökningar och fastighetsaffärer. Detta är dock en möjlig användning och inget som anges i handlingsplanen.

Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från offentliga aktörer som innehar ett betydande antal PFAS-förorenade områden samt från andra berörda myndigheter.

Nya saneringsmetoder ska testas

Flera aktörer testar enligt handlingsplanen tekniker för att hantera PFAS-föroreningar. Regeringen ser en risk för att arbetet blir fragmenterat, att liknande tester genomförs parallellt och att kunskap inte sprids mellan aktörerna.

Naturvårdsverket ska därför tillsammans med Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna utreda förutsättningarna för ett beställarnätverk.

Nätverket skulle kunna användas för att gemensamt upphandla och testa ny teknik för sanering av förorenade områden. Myndigheterna ska också analysera eventuella finansieringsbehov. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2027.

Statens geotekniska institut har samtidigt fått ett förlängt uppdrag att arbeta med forskning, pilotprojekt och kunskapsspridning till 2030. Resultaten ska spridas till statliga, kommunala och privata aktörer.