Anders Gudmarsson, specialist inom vägteknik på Tyréns, har fått klartecken att starta ett innovationsprojekt inom bolaget, finansierat av Sven Tyréns stiftelse. Hans idé är att utveckla en metod för att kunna bygga beständigare vägar med reducerad beläggningstjocklek – och därmed bidra till effektivare och mer hållbar infrastruktur.
Ny metod för mer hållbara vägar: ”Optimering utan kompromisser”
INFRASTRUKTUR
Tyréns utvecklar en metod för att bygga vägar som håller längre och använder mindre material. Lösningen bygger på polymermodifierad bitumen och en ny beräkningsmetod för att bedöma tillsatsens kostnadseffektivitet och hållbarhet.
– Den ökade beständigheten innebär inte bara färre vägunderhåll, utan också minskade utsläpp, säger Anders Gudmarsson, till Hållbart Samhällsbyggande.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I dag används en standardmetod för dimensionering av vägöverbyggnader, men den är begränsad till traditionella material, påpekar Anders Gudmarsson. Hans mål är att vidareutveckla metoden för att även inkludera mer hållbara material, särskilt polymermodifierad bitumen, PMB.
Tester visar att PMB överträffar traditionell asfalt, särskilt i motståndskraft mot sprickbildning och deformation. Genom att använda PMB stärks asfaltbeläggningens tålighet mot klimatvariationer och tung trafikbelastning.
– Den ökade beständigheten innebär inte bara färre vägunderhåll, utan också minskade utsläpp och mindre materialåtgång på lång sikt, säger Anders Gudmarsson till Hållbart Samhällsbyggande.
Tyréns metod utgår från två dimensioneringsberäkningar och resultat. Det ena är resultatet från den befintliga standardiserade dimensioneringsmetoden. Det andra är resultatet från dimensionering med PMB beläggningar.
– Med hjälp av dessa två beräkningar så kan det alternativ som resulterar i störst besparing av kostnader och utsläpp över tid väljas för varje enskilt projekt. I dag har vi inte möjligheten att göra den typen av jämförelse mellan olika typer av asfaltbeläggningar, säger han.
Han förklarar vidare att beläggning med PMB är mer beständig, vilket innebär att vägarna kräver mindre underhåll och därmed bidrar till lägre utsläpp och kostnader på lång sikt.
– Det här projektet kan göra stor skillnad. Vi ser inte bara på vägars kostnad under byggskedet, utan erbjuder en analys på hur vi kan minska deras miljöpåverkan och göra dem mer hållbara för framtiden. Det känns verkligen spännande att kunna bidra till det, säger Anders Gudmarsson.
Vad ser du som de största fördelarna med tunnare asfaltbeläggning ur ett miljöperspektiv?
– Fördelarna med PMB beläggningar är att de kan öka hållbarheten av asfaltbeläggningarna och därmed förskjuta de nödvändiga underhållscyklerna som krävs för att hålla en vägkonstruktion i bra skick. När vi dessutom kan reducera beläggningstjockleken minskar vi användandet av stenmaterial och bitumen i beläggningen. Relativt till andra material så har bitumen en stor påverkan på de utsläpp som genereras vid vägbyggnadsprojekt, säger han.
Anders Gudmarsson förklarar att den största tekniska utmaningen med den nya beräkningsmetoden är att dimensionering av vägöverbyggnader främst bygger på empirisk kunskap.
– Det innebär att man använder resultat från labbprovning och fullskaletester för att utveckla samband av hur material presterar i en vägkonstruktion. Eftersom provning och fullskaletester är tidskrävande blir detta system trögt när det kommer till att implementera nya material som inte undersökts i samma omfattning som standardmaterial. Utmaningen är därför att utföra tillförlitliga tester och analyser för att utveckla nya samband som kan nyttjas i dimensioneringsberäkningar, avslutar han.
