Ny testbädd för cirkulära material: ”Unikt förfaringssätt”

– Det är ovanligt att ha så väldokumenterade teststräckor med flera material. Den här är särskilt viktig eftersom den är byggd som en traditionell väg och fullt jämförbar med en vanlig vägkonstruktion. Vi dokumenterar alla material i laboratoriet, både med standardmetoder för ballast och med metoder vi anser mer tillförlitliga, samt metoder som leverantörer kan använda för egenkontroll, säger han till Hållbart Samhällsbyggande.

Teststräckan är uppbyggd av asfaltkross, bergkross, slaggrus och tunnelugnskalk (Petrit T-S), samtliga delar täckta med ett lager asfaltgranulat. Under projektets treårsperiod kommer de tekniska egenskaperna för varje material att utvärderas genom spårdjups- och profilmätningar med Primal samt fallviktsmätningar vid olika årstider för att bedöma hållfasthet och styvhet. Ett ytterligare mål är att verifiera ERApave-modellen för dimensionering av vägkonstruktion.

Projektet fokuserar nu på att möjliggöra användningen av olika restmaterial genom att dokumentera deras miljö-, klimat- och mekaniska egenskaper samt utveckla nya affärsmodeller.

– Kommunerna, som är de största upphandlarna, behöver förtroende för materialen. Genom projektet får de möjlighet att se hur materialen fungerar i laboratoriemiljö, i fält och under verkliga förhållanden, säger Björn Schouenborg.

Vidare säger han att även entreprenörerna ofta är ovana vid att arbeta med andra material än krossberg, och det är därför bra att de får vara med och lära sig ’känna’ på hur det är att bygga med alternativa material.

– Ibland krävs ett annat sätt att tänka, som till exempel hur man packar materialen. Vi intervjuar entreprenörerna för att få deras synpunkter och erfarenheter av att bygga med materialen. De är helt eniga om att vi måste arbeta mer cirkulärt.

Kommande steg i forskningsprojektet inkluderar bland annat att inkludera respektive material i konstruktions- och dimensioneringsunderlag, skapa bygghandledningar och checklistor för materialhantering, samt etablera samverkansnoder för att öka förståelsen och förtroendet mellan olika aktörer. Vidare ska beslutsstöd tas fram för kommuners hållbara upphandlingar.

– I tidigare projekt har konsortiemedlemmar varit med och drivit förändringar i AMA Anläggning, en handbok för byggare av vägkonstruktioner. AMA är inte en lagbok, men kommuner refererar ofta direkt till delar av AMA vid upphandling av anläggningsarbeten. När vårt arbete är klart förväntar vi oss att kunna föreslå konkreta ändringar i AMA, för att göra det enklare att upphandla vägbyggen med alternativa material, avslutar Björn Schouenborg.