Regeringen har lagt fram propositionen Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning (Prop. 2025/26:35), som innebär ändringar i plan- och bygglagen samt i lagarna om offentlig upphandling. Syftet är att anpassa svensk rätt till den nya EU-förordningen om byggprodukter, CPR-2024,som successivt ersätter dagens regelverk.
Nya EU-krav på byggprodukter – det här behöver du veta till 2026
MATERIAL Om bara några månader börjar EU:s nya byggproduktförordning gälla. Den ska göra byggsektorn mer hållbar – men vad betyder reglerna i praktiken för dig som upphandlar, projekterar eller bygger?

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Den nya förordningen ger EU-kommissionen möjlighet att införa produktspecifika krav på bland annat miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Endast byggprodukter som uppfyller dessa krav får säljas på EU-marknaden. Kraven väntas i praktiken leda till mer klimat- och resurseffektiva materialval i hela byggkedjan.
En viktig förändring är att parallella märkningar – exempelvis miljö- eller hållbarhetsmärkningar – nu tillåts vid sidan av CE-märkningen, så länge de inte påverkar bedömningen av produktens prestanda enligt harmoniserade standarder. Det nationella systemet för typgodkännande kan därmed fortsätta användas i vissa fall.
Samtidigt öppnar CPR-2024 för att miljökrav införs i offentlig upphandling av byggprodukter. De närmare kriterierna ska fastställas i kommande EU-akter, men bedöms få betydelse för både kommunala byggherrar och privata fastighetsbolag.
Övergångsperioden är lång – upp till 15 år – men för branschen innebär förändringen ett tydligt steg mot mer hållbar produktstyrning och större transparens i byggsektorn.
