Konsultbolaget Sweco har utvecklat ett verktyg för klimatberäkningar av landskapsarkitektur, BIMitigation. Enligt deras beskrivning kan man med hjälp av verktyget på ett visuellt sätt se vilka objekt som genererar störst utsläpp, och i ett tidigt skede optimera valen av dessa.
Nytt verktyg ska ge bättre klimatbeslut inom landskapsarkitektur
LANDSKAPSARKITEKTUR Klimatarbete inom landskapsarkitektur handlar ofta om klimatanpassning, men även klimatpåverkan behöver tidigt komma med i planeringen och beräkningarna. Det påpekar Sweco i samband med att de lanserar ett nytt verktyg som ska hjälpa till att minska utsläppen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fredrik Toller, studiochef samt landskapsarkitekt, som har varit drivande i framtagandet av verktyget poängterar att klimatarbete för landskapsarkitektur oftast handlat om att hjälpa kunderna att anpassa sin verksamhet till klimatförändringarna.
– Men vi måste även få med vår påverkan och parallellt ställa om och fokusera på att minska utsläppen av växthusgaser. Tidigare har det inte funnits något verktyg som på ett visuellt sätt kunnat hjälpa oss att ta smarta klimatbeslut inom landskapsarkitektur. Med BIMitigation kan vi redan tidigt i processen se hur vi ska optimera designen så att det blir mindre klimatutsläpp, säger han.
Vid lanseringen av verktyget påpekar Sweco i ett pressmeddelande att de nya reglerna för klimatdeklarationer som börjar gälla 2022 troligtvis även kommer att innefatta landskapsarkitektur framöver.

BIMitigation utgår från en lista med de cirka 70 material som är vanligast förekommande i landskapsarkitektur. För dessa material har det inhämtats generiska emissionsfaktorer från öppna miljödatabaser. Värdena utgår från produkters miljövarudeklarationer (EPD) och dess GWP (global warming potential).
Finns det några exempel på osmarta och smarta klimatbeslut kring landskapsarkitektur enligt dig?
– Om man tittar i vår lista sticker metaller ut enormt mycket. Nyproducerat stål genererar runt 10 000 koldioxidekvivalenter per kubikmeter medan exempelvis trä och sten ligger på några hundra. Det är ganska enkelt att minimera stålanvändningen, till exempel kan bänkar vara av trä och istället för trädgaller kan man kanske anlägga en grusbädd istället, säger Fredrik Toller.
Ser du någon krock med andra värden i listan, som exempelvis biologisk mångfald?

Foto: Sweco
– Ingen krock med biologiska värden men här finns det utvecklingspotential. Till exempel vill vi få med vilka träd som lämpar sig bäst som kolsänkor, men forskningen är inte där ännu. Utsläppsvärden finns ännu bara för skogsproduktion.
– Sen kan det finnas en krock med det estetiska. På platser med högt användningstryck, som exempelvis torg, kan det bli svårt att ersätta materialen. Där kommer det krävas hårdgjorda ytor, även om en grönyta egentligen skulle generera mycket mindre utsläpp.