Det bor ungefär två miljoner barn i svenska tätorter. På HSB:s uppdrag har det forskningsinriktade konsultföretaget Spacescape, specialiserat inom stadsbyggnad, undersökt var och hur barn bor och vad som vad kännetecknar en barnvänlig stad.
Ny rapport: De är Sveriges barntätaste stadsdelar
Hållbar stadsplanering
Mindre biltrafik, fler grönområden i innerstäderna och ökad social trygghet i miljonprogramsområden.
Det är några av de åtgärder som behövs för att skapa en mer barnvänlig stad, enligt en ny rapport som även har undersökt vilka som är Sveriges barntätaste stadsdelar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration

– Vi har med hjälp av statistik från SCB genomfört geografiska analyser för att dels ta reda på vilka som är de barntätaste (antal barn per hektar) stadsdelarna eller områdena i Sverige, dels var andelen barn är som högst i förhållande till det totala antalet boende, säger Karin Lobo Lundgren som är samhällsplanerare på Spacescape.
Problem med otrygghet
Studien visar att det finns barntäta stadsdelar och områden både i innerstäder och ytterområden. De barntätaste (0–9 år) är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg.
FAKTA
Sveriges barntätaste stadsdelar/områden
– Vi har även genomfört en enkätundersökning bland boende med barn i 50 olika områden i Stockholmsregionen för att ta reda på vad de anser är barnvänligt och hur pass barnvänlig de upplever att deras stadsdel är, säger Karin Lobo Lundgren.
I botten hamnade Klara i Stockholms city, framför allt på grund av brist på grönområden och plats för lek samt en del problem med otrygghet.
– Även ett område som Tensta placerade sig lågt, trots god tillgång till bland annat grönområden. Det beror enligt de svarande i enkäten på bristande social trygghet.
Inget samband med pris
Enkätresultaten låg till grund för den analys som senare gjordes med hjälp av en statistisk modell och GIS (geografiska informationssystem) och som klassade bostadsområden i Stockholms län utifrån barnvänlighet. I topp hamnade då Silverdal, Södra Ängby och Höglandet.
De flerbostadsområden som bedömdes ha högst barnvänlighet ligger alla i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen.
För att bedöma barnvänligheten utgick man ifrån stadsplanering och utformning och gestaltning av den fysiska miljön, det vill säga barns möjlighet att röra sig fritt och leka utomhus, närhet till förskola och skola och tillgång till grönska i närmiljön. Huvudfokuset låg på barn i åldrarna 0-9 år.
Det finns enligt studien inga starka samband mellan kvadratmeterpriset på bostäder och barntäthet, barnandel eller barnvänlighet.
– Det är bra att det tycks finnas barnvänliga miljöer i alla prisklasser, säger Karin Lobo Lundgren.
Lekvänliga parker
Enligt undersökningen finns det inte några signifikanta skillnader i barnvänlighet mellan de bästa småhusområdena och de bästa flerbostadsområdena. Många småhusområden är dessutom väsentligt mindre barnvänliga än många flerbostadshusområden.
FAKTA
Så kan barnvänligheten öka
– Det räcker alltså inte att bara bygga fler småhus för att öka antalet barnvänliga bostadsområden.
Vad ska man göra för att skapa barnvänligare städer och stadsdelar?
– Till skillnad mot vad nog många tror bor det väldigt många barn i stadskärnor som därför behöver utformas efter det. Det innebär bland annat minskad biltrafik och sänkta hastigheter, bättre möjligheter för barn att själv röra sig ute och fler och nära lekvänliga parker och andra gröna ytor. I miljonprogramsområden handlar det ofta om att genom ökad social trygghet öka barnens rörelsefrihet.
– Det krävs olika lösningar beroende på vad det är för områden och stadsdelar. Barn har rätt till en god livsmiljö oavsett var de bor, säger Karin Lobo Lundgren.
Rapporten