Inga produkter i varukorgen.
Så kan fastighetsägare få in klimatrisker i underhållsplanen
Klimatrisker Klimatrisker analyseras allt oftare i fastighetsbranschen – men resultaten påverkar inte alltid hur fastigheter faktiskt förvaltas. Nu vill proptechbolaget Planima göra klimatanpassning till en del av den dagliga underhållsplaneringen. Samtidigt efterlyser vd:n tydligare arbetssätt i branschen.
Jens Björk. Foto: Planima / Adobe Stock
Många fastighetsägare gör i dag klimatriskanalyser. Men analyserna påverkar inte alltid hur fastigheterna faktiskt förvaltas. Ett nytt digitalt stöd från proptechbolaget Planima ska göra det lättare att integrera klimatrisker i den löpande underhållsplaneringen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är ett ökat tryck på fastighetsägare att arbeta mer systematiskt med hållbarhet och klimatrelaterade risker. Kraven kommer både från EU-reglering, investerare och andra externa aktörer.
– Under de senaste två åren har trycket från våra kunder ökat när det gäller att arbeta med hållbarhet i underhållsplaneringen, säger Jens Björk, vd på Planima, till Hållbart samhällsbyggande.
Vill minska glappet mellan analys och åtgärd
Planimas underhållsplattform är enligt bolaget utvecklad för att göra det enklare att ta hand om fastigheter lönsamt och hållbart. Den nya funktionen innebär att klimatrisker kan registreras och klassificeras per fastighet och integreras direkt i planeringen av underhåll och investeringar.
Syftet är att fastighetsägare ska få en samlad bild av riskerna i ett helt bestånd och kunna prioritera åtgärder utifrån dem.
Enligt Jens Björk, finns det i dag ofta ett tydligt glapp mellan analys och praktiskt arbete.
– Mycket av det handlar om att det är ett gap mellan analys och handling. Man saknar en systematik,framförallt för att kunna agera på den data och den kunskapen man sitter på.
Han menar att hållbarhetsfrågor länge har hanterats vid sidan av den operativa förvaltningen.
– Det finns inga etablerade arbetssätt för de här bitarna, säger han.
Särskilt svårt i stora fastighetsbestånd
Behovet av struktur ökar ofta med storleken på fastighetsbeståndet. För organisationer som äger många fastigheter kan det vara svårt att få en samlad bild av risker och prioriteringar. Den nya funktionen är enligt Planima tänkt att hjälpa fastighetsägare att identifiera vilka byggnader som är mest utsatta, exempelvis för översvämningar eller andra klimatrelaterade risker.
– Vi vill ju att man helt enkelt ska planera bättre och prioritera bättre, och få en väldigt bra överblick för vilka fastigheter, särskilt i stora bestånd, som har större behov av att ta hänsyn till klimatrisker.
Samtidigt betonar Jens Björk att digitala verktyg inte i sig löser arbetet med klimatanpassning. Han menar att organisationerna själva fortfarande behöver göra analyserna och fatta besluten.
Tre råd till fastighetsägare som vill komma igång
För fastighetsägare som vill börja integrera klimatrisker i sin underhållsplanering handlar mycket om att börja enkelt, enligt Jens Björk.
– Vad vi ser är att man ofta har tendens att övertänka. Då kommer man aldrig igång.
Han lyfter tre centrala råd:
1. Börja med det ni redan har
Gå igenom befintliga data och analyser innan nya omfattande utredningar görs.
– Börja enkelt, titta på vadnihar, och gör enkla bedömningar.
2. Integrera klimatrisker i befintliga processer
Arbetet bör kopplas till den löpande förvaltningen och planeringen.
3. Bestäm vad analyserna ska användas till
Enligt Jens Björk är det avgörande att klimatriskanalyser faktiskt leder till åtgärder.
– Det viktiga är hur det används och vad man gör för att agera på det.
