Inga produkter i varukorgen.
Så minskar NCC utsläppen med 40 procent
HÅLLBART BYGGANDE När NCC och Uppsalahem samarbetade kring en klimatbudget minskade utsläppen avsevärt jämfört med den ursprungliga beräkningen. Nu ska modellen tillämpas vid byggandet av 174 nya hyreslägenheter.
Anders Enebjörk. Skiss: Arcum, foto: NCC.
Uppsala kommun har länge haft ambitiösa klimatmål, och det nya bostadsprojektet Takryttaren är inget undantag. På uppdrag av Uppsalahem bygger NCC 174 hyreslägenheter i Kapellgärdet i centrala Uppsala. En affär med ett ordervärde på 290 miljoner kronor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Takryttaren är Uppsalahems första projekt med en klimatbudget, där samarbetet med NCC har resulterat i lösningar som beräknas minska klimatutsläppen med 40 procent.
– Det är många olika åtgärder som vidtagits då detta arbete genomsyrar hela projektet från byggnadens utformning till val av ytskikt i lägenheterna, säger Anders Enebjörk, hållbarhetspecialist på NCC Building Sweden, till Hållbart Samhällsbyggande.
Vidare berättarAnders Enebjörk att NCC främst har fokuserat på fyra stora åtgärder:
Optimering av stommen – Genom att planera byggnaden så att bärande väggar alltid ligger rakt ovanför varandra minskas behovet av extra stål, armering och betong, vilket minskar materialanvändningen och klimatavtrycket.
Materialeffektivisering – Genom noggrann analys av konstruktionen har man kunnat minska mängden material, exempelvis genom att göra vissa väggar och bjälklag tunnare där det är möjligt utan att kompromissa med lastkrav och akustik.
Flytt av teknikutrymmen – Genom att placera teknikutrymmen på vinden i stället för i källaren har behovet av omfattande markarbeten och utgrävning minskat, vilket sparar både resurser och minskar klimatpåverkan.
Anpassad betonghållfasthet – Produktionen planeras så att betongen kan torka utan att höga hållfasthetsklasser behövs, vilket annars ofta används för att skynda på uttorkningsprocessen trots att det inte är nödvändigt för konstruktionen. Detta minskar klimatpåverkan från betongtillverkningen.
En stor utmaning, säger Anders Enebjörk, är att de måste se på alla delar av byggnationen på ett nytt sätt.
– Det finns stora klimatvinster att göra, men vi behöver arbeta utifrån nya förutsättningar. Det är viktigt att få med alla aktörer i projektet för att kunna optimera, och en utmaning är att höja kompetensen hos samtliga deltagare i denna typ av projekt. Stora insatser görs för att säkerställa rätt kompetens och utbilda de som arbetar, vilket inte bara skapar engagemang utan också en stolthet bland dem som deltar, säger Anders Enebjörk.
Han påpekar att både beställare och utförare behöver utmanas och ställa krav för att driva utvecklingen framåt och optimera klimatpåverkan. En utmaning är också de högre kostnaderna för vissa material med lägre klimatpåverkan
– Det gäller hela tiden att utvärdera var vi får största klimatbesparingen per investerad krona och när vi kan göra saker på ett annat sätt och därmed bygga mer kostnadseffektivt, avslutar han.
