Slut på onödigt stark betong tack vare ny metod

Fukt i betong har länge varit en utmaning i byggbranschen. För att undvika skador har man ofta valt betong med hög cementhalt, vilket visserligen ger snabbare uttorkning – men också medför ökad klimatpåverkan och risk för sprickbildning.

Nu har Heidelberg Materials Cement Sverige, tillsammans med fuktkonsultföretaget Polygon, tagit fram ett nytt sätt att mäta betongens långsiktiga fuktegenskaper.

– Vi har nu tagit fram en metod för att bestämma vilken självuttorkningsförmåga som finns kvar, vilket tidigare saknats, säger Anders Selander, projektledare på FoU Heidelberg Materials Cement Sverige.

Så funkar metoden

Betong fortsätter att torka även efter att ett ytskikt lagts. Trots det utgår dagens riskmodeller från att den fuktnivå som uppmäts en bit ner i plattan – det så kallade ekvivalenta mätdjupet – också motsvarar vad som finns vid ytan, både före och efter golvbeläggning.

– Synsättet bygger helt enkelt på att betongen inte fortsätter att sänka RF, relativ fuktighet, trots att vi vet att det inte stämmer, säger han.

Med den nya metoden blir det möjligt att redan i projekteringen förutse hur mycket mer fukt betongen kommer att släppa ifrån sig över tid – utan att ändra något i mätförfarandet ute på bygget.

– RF-mätningen på arbetsplatsen kommer utföras på samma sätt och i samma omfattning. Redan idag är syftet att undvika att ett för högt RF nås i ytan där det känsliga golvmaterialet finns. Med kännedom om vad som kommer hända med fukten i betongen efter mattan limmats eller parketten lagts skapas snarare mer trygghet än mindre, säger Anders Selander.

Mindre utsläpp, lägre risk

För att nå dagens uttorkningskrav krävs ofta betong med låg vattencementtal och hög hållfasthet – en typ av betong som inte alltid behövs sett till belastning eller funktion.

– Uttorkningskravet som det är utformat idag innebär att vi använder en betong med överprestanda. Dessutom ökar risken för sprickor om inte armeringen motsvarar betongens hållfasthet, säger han.

Med den nya metoden blir det möjligt att välja ett mer klimatoptimerat recept, med tillräcklig – men inte överdriven – uttorkningsförmåga.

Vägen mot ny standard

Metoden testas nu i skarpt läge. Den första betongen där självuttorkningsförmågan varit känd har precis använts i ett byggprojekt.

– Vi har precis gjutit den första plattan med betong där självuttorkningsförmågan är känd så det blir väldigt spännande att följa.

Om resultaten håller även i fält ser Anders Selander en tydlig potential att metoden kan bli ett etablerat verktyg i branschen – både för ökad fuktsäkerhet och minskad klimatpåverkan.

Det är otroligt viktigt att komma till rätta med uttorkningsfrågan, en lösning behövs för att ta nästa steg mot ett klimatsmart byggande, avslutar han.