Kvinnor är på frammarsch, och i år når svensk jämställdhet flera historiska milstolpar, enligt stiftelsen Allbright, som har kartlagt näringslivets ledningsgrupper och styrelser i över 12 år.
Fler kvinnor i svenska styrelser – fastighetsbranschen utmärker sig
JÄMSTÄLLDHET Trenden har skiftat, och de stora börsbolagen har nu jämställda styrelser, enligt stiftelsen Allbrights nya rapport. Samtidigt finns det tydliga hinder, särskilt kring mångfald och en grupp vd-män som sätter käppar i hjulet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Stiftelsens vd, Amanda Lundeteg, kallar årets rapport för ”ovanligt upplyftande läsning”.
– I storbolagsstyrelserna når andelen kvinnor precis 40 procent, och Sverige blir det första EU-landet att uppnå jämställda styrelser utan kvotering. Vi ser också att antalet ojämställda bolag på vår röda skämslista minskar, samtidigt som bolagen med jämställda ledningar på vår gröna lista ökar, säger hon till Hållbart Samhällsbyggande.
I rapporten Kvinnorna spurtar mot målet har Allbright även undersökt vem som innehar hållbarhetskompetensen. Resultatet visar att en klar majoritet av dagens hållbarhetschefer är kvinnor.
– Kvinnorna dominerar hållbarhetsområdet. 7 av 10 hållbarhetschefer är kvinnor och majoriteten av styrelseledamöterna med motsvarande kompetens är också kvinnor. Att jämställdhet och hållbarhet följs åt bådar gott för framtidens näringsliv, säger Amanda Lundeteg.
Vd-männen agerar stoppklossar
Samtidigt som kvinnorna är på frammarsch, står utvecklingen på andra områden stilla. När det gäller mångfald kopplad till etnicitet blundar bolagen för problemen, och andelen icke-vita på näringslivets maktpositioner har varken ökat eller minskat i år.
Vd-män som har suttit på sin position i minst 10 år har också färre kvinnor i sina ledningsgrupper, med ett gap på drygt 10 procentenheter.
– Det finns inget kontroversiellt i att mäta kön och ålder, men när det gäller mångfald kopplat till etnisk tillhörighet så famlar bolagen. I våra dialoger med chefer blir det tydligt att de känner sig osäkra på vilka begrepp som kan användas och vilka mätmetoder som är rättssäkra, säger Amanda Lundeteg och fortsätter:
– För att bolagen ska ta nästa steg och göra samma förflyttningar som man gjort när det gäller kön så måste de börja mäta mångfald i bredare bemärkelse med hjälp av jämlikhetsdata. Vi behöver data för att kunna rikta resurserna dit de gör störst nytta och för att kunna följa upp att förändringsarbetet har effekt.