Inga produkter i varukorgen.
Textilinsamlingen kraschar: ”Systemet är inte byggt för dagens volymer”
AVFALL Efter åtta månader med obligatorisk textilsortering tvingas Göteborg skrota insamlingen vid återvinningsstationerna. Ökade kostnader, mättad marknad och brist på återvinningskapacitet stoppar satsningen.
Foto: Göteborgs stad.
Från och med augusti 2025 blir det inte längre möjligt att lämna textilier i de containrar som funnits på Göteborgs återvinningsstationer. Björkåfrihet och Myrorna avslutar sina avtal med kommunen. Kvar blir insamling vid stadens fem återvinningscentraler, i secondhandbutiker och hos vissa detaljhandelskedjor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är den lag som trädde i kraft 1 januari 2025, som förbjuder att textilavfall slängs i hushållssoporna. Lagen ledde till en kraftig ökning av insamlade volymer – mer än vad insamlingssystemen klarar av att hantera.
– Viljan att lämna in textilier är stor, men volymerna är helt enkelt för stora för att hanteras med dagens system. Samtidigt är marknaden för secondhandkläder mättad och kommunerna får ingen ekonomisk ersättning för insamlingen, säger Sandra Alm, projektledare för textilinsamling på Kretslopp och vatten.
Nationell justering av lagkravet
Situationen i Göteborg är inte unik. På nationell nivå har regeringen nu beslutat om en lagändring som träder i kraft 1 oktober 2025. Den innebär att trasiga, smutsiga eller håliga textilier – som strumpor och underkläder – återigen får slängas i soppåsen. Beslutet motiveras med att mottagningssystemen saknar kapacitet och att hanteringen blivit för kostsam.
Behövs: finansiering, anläggningar och efterfrågan
Sandra Alm ser behov av åtgärder på två nivåer. För det nuvarande systemet krävs finansiering som täcker reella kostnader för insamling, sortering och avfallshantering, samt investeringar i fler och modernare sorterings- och behandlingsanläggningar – inklusive mekanisk och kemisk återvinning i Sverige.
Men för att nå långsiktig hållbarhet krävs också en mer grundläggande omställning:
– Nyproduktionen måste ske med högre kvalitet och återvunnen råvara. Livslängden på befintliga plagg behöver öka genom lagning, delning, uthyrning och köp av begagnat. Vi måste skapa en norm där nya textilier köps mer sällan och används längre, säger hon.
Samverkan i stad och fastigheter
Vidare menar hon att fastighetsägare kan spela en aktiv roll genom att upplåta ytor för bytesrum, reparationsverkstäder och delningstjänster. Hon lyfter exempel som Fixoteket, Leksaksbiblioteket och Fritidsbanken som fungerande modeller.
Kommuner och fastighetsbolag kan också gemensamt informera boende om alternativ till att slänga kläder – exempelvis via guider som ”30 sätt att minska ditt avfall” och plattformar som Smarta Kartan.
Producentansvaret kan bli vändpunkten
EU väntas besluta om ett producentansvar för textil under hösten 2025. Sandra Alm hoppas att det ska ge både finansiering och en tydlig processägare som har incitament att investera i insamlings- och återvinningssystem.
– Men även med producentansvar behöver livslängden på textilier förlängas innan de lämnas in. Det är en uppgift som både kommuner och producenter måste fortsätta arbeta med, säger hon.
