Inga produkter i varukorgen.
Hållbarhetschefen: Därför börjar ett tryggt samhälle i bostadsområdet
Trend Social hållbarhet blir allt viktigare när bostadssektorn ställer om. Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen, ser hur trygghet och trivsel nu väger lika tungt som energibesparing och teknik.
Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen. Foto: Pressbild.
Åtta av tio boende i Riksbyggens Hållbarhetsbarometer 2025 anser att hållbarhet är viktigt. Men årets resultat visar en tydlig förskjutning: trygghet och trivsel har seglat upp som en av de tre mest prioriterade hållbarhetsåtgärderna. De boende lyfter framför allt relationer till grannar, god belysning och sociala aktiviteter som vägar till ett tryggare boende.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– I en tid där samhällsutmaningar som ensamhet, kriminalitet och otrygghet blir alltmer påtagliga växer insikten om att hållbarhet också handlar om hur vi mår där vi bor. Att trygghet och trivsel nu kliver fram som en av de mest prioriterade hållbarhetsåtgärderna visar att människor efterfrågar gemenskap, tillit och mänskliga möten i vardagen, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen och fortsätter:
Ett tryggt boende är grunden för ett tryggt samhälle.
Sociala och tekniska åtgärder hand i hand
Barometern visar också att energieffektivisering fortsatt är den mest prioriterade hållbarhetsinsatsen – tätt följd av solceller och ökad trygghet och trivsel. Johanna Bjurskog menar att det inte handlar om att välja mellan sociala och tekniska åtgärder, utan att arbeta parallellt med båda.
– Trygghetsskapande åtgärder handlar ofta om att skapa förutsättningar för mänsklig interaktion och överblick över en plats. Till exempel kan man kombinera energieffektiv LED-belysning med att se över var ljuset verkligen behövs för att skapa trygghet. Det går också att stärka skalskyddet och samtidigt ordna sociala aktiviteter för att grannar ska lära känna varandra. Många insatser är enkla och kostnadseffektiva, säger hon.
Förvaltarnas roll blir allt viktigare
Riksbyggen ser ett växande behov av stöd till bostadsrättsföreningar i att arbeta mer systematiskt med social hållbarhet.
– Våra medarbetare finns nära föreningarna och bidrar till trygghet genom sin närvaro. Vi ger stöd i hur föreningar kan välkomna nya medlemmar, bygga inkluderande styrelser och integrera hållbarhetsåtgärder i ombyggnadsprojekt. Kommuner och andra fastighetsägare kan också samverka i platssamverkansprojekt för att trygga områden, men det är viktigt att sådant sker frivilligt, säger Johanna Bjurskog.
Hållbarhet som investering i stabilitet
I ett pressat ekonomiskt läge kan det vara lätt att se hållbarhetsåtgärder som kostnader, men Johanna Bjurskog framhåller att de ofta stärker föreningarnas ekonomi på sikt.
– Energieffektivisering sänker driftskostnader, klimatanpassning förebygger skador och trygghetsskapande insatser ökar attraktiviteten i området. Föreningar som arbetar brett med hållbarhet kan skapa fördelar för både ekonomi, miljö och människor, säger hon.
Undersökningen genomförs för femte året i rad och besvarades 2025 av 496 personer i Riksbyggens bostadsrättsföreningar. 54 procent anser att deras förening är hållbar – en tydlig ökning från 37 procent när undersökningen startade 2021.
