Varberg Energi bygger ett nytt fjärrkylasystem som använder havsvatten och restvärme för att producera kyla. Målet är att minska behovet av miljöskadliga köldmedier och samtidigt öka energieffektiviteten. Systemet kombinerar frikyla, absorptionskyla och kompressorkyla och planeras att nå en toppeffekt på cirka 15 MW. Jämfört med lokala kylmaskiner kan lösningen bli upp till fem gånger mer effektiv och samtidigt minska stadens elanvändning.
Varbergs lösning: Så ska restvärme och havsvatten kyla staden
energi Genom att kombinera restvärme från industrin och havets kyla bygger Varberg Energi ett nytt fjärrkylasystem. Målet är att minska användningen av miljöskadliga köldmedier och skapa en mer flexibel energianvändning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Energikonsulterna FVB leder projektet och ansvarar för processdesignen. En central del är restvärme från sulfatmassabruket Södra Cell Värö, som kommer användas för att producera absorptionskyla. Systemet är utformat för flexibilitet: vid låga eller negativa elpriser används eldriven kompressorkyla, medan spillvärme prioriteras när elen är dyrare. Kyla hämtas även direkt från havet genom cirkulation av kallt vatten.
Men processen för att få miljötillstånd har tagit lång tid.
– Vi gjorde en utredning för att titta på fjärrkylans möjligheter i Varberg redan 2021. Det är inte alldeles enkelt att få miljötillstånd för att ta upp lite vatten ur havet och släppa tillbaka några grader varmare. Vi bara höjer temperaturen cirka 10 grader i hamnen som ändå är väldigt påverkad av andra miljöfaktorer, säger Bernt Andersson, projektledare på FVB.
Fjärrkylan ska levereras via ett nytt nät i staden, där bland annat sjukhuset, kontor, hotell och andra verksamheter planeras anslutas som kunder. Intresset beskrivs som stort eftersom fjärrkyla minskar behovet av egna kylmaskiner, underhåll och hantering av köldmedier.
Henrik Näsström, affärsutvecklare på Varberg Energi, lyfter möjligheterna för andra att inspireras av upplägget.
– Förhoppningen är att även städer nere på kontinenten ska kunna göra det här, även om förutsättningarna ser annorlunda ut. I Sverige har vi ett väldigt miljövänligt energisystem, oavsett om det gäller värme, kyla eller el. Men jag hoppas att man, genom att bygga in flexibilitet, kan använda överskottsvärme från industrier, utnyttja el när den är billig och använda frikyla från kalla vattendrag, oavsett om det är en älv, ett hav eller något annat. Det är väldigt fördelaktigt, säger Henrik Näsström.
Han betonar samtidigt att lösningar måste anpassas efter lokala förutsättningar.
– Samtidigt måste man alltid utgå från de lokala förutsättningarna. En större stad kanske inte har tillgång till ett kallt hav, utan bara en mindre sjö som är för varm. Då har man inte samma möjligheter, men det går att hitta andra lösningar, säger Henrik Näsström.
